Aftonbladet – 25 oktober 1873, sida 3

Aosktnstnite LITTERATUR-TIDNING. Innehåh: En kalifornisk diktare. — Litterärt från Hta lien. — Svenska bokhandelskyheler. — Nocska oci danska bokbandelsnyheter. — Litteraturoch konst notiser. i En kalifornisk diktare. Bret Hårte. Fortellinger og Skildringer, over satte af Robert Watt. Förste oz ande Del. (Kjöbenhavn 1873, Jörgensens Forlag. Då man så ofta klagar derötver att roman och novell-litteraturen icke bringar oas på gonting verkligt nytt, utan hufvudgaklige; endast sådant, som kan: räknas till läse frukter, d. v. s. arbeten som författarne sam manskrifvit efter läsningen af hundratal: andra arbeten, är det af stort intresse at iakttaga någonting som är riktigt nytt, u alla synpunkter nytt och genuint. Det ä från Kalifornien, hittills på litteraturens fäl helt ech hållet en terra incognita, som dett. nya kommer verldslitteraturen till gödo, oc! den författare, hvars originella verk är eg nadt att i så hög grad tilldraga sig upp märksamhet, heter Bret Harte. Annu blot några och trettio år gammal har denne dik tare helt hastigt förvärfvat sig ett namn hvars popularitet sträcker sig från kustei at Stilla oceanen till England och derifråi utbreder sig till Europas särskilda länder. Född i staden Albany, staten Newyork: pohtiska hufvudstad, förlorade han tidigt sin fader, som; var en fattig lärare i en flick skola. Sedan han erhållit nödtorftig under visning i en elementarskola, blef han föl kort tid biträde uti ett varumagasin i New york, men begaf sig vid 17 års Klder me sin. moder till Kalifornien, der. han till er början. sökte sitt uppehälle såsom barna lärare. Det förmodas, att han äfven någon tid utan framgång varit guldgräfvare,innar han började egna sig åt sitt egentliga och rätta kall såsom skriftställare. Tillen bör jan mäste han förena detsamma med en eät tares göromkl; ty han utgaf bland nybyg: garne i vildmarken en politisk veckoskrift för hvilken han på en gång måsto fungera som redaktör, artikelskrifvare, sättare och tryckare. Derunder fann han emeilertid tia att rikta både sitt vetande och sin erfaren het, att studera litteraturen och menniskorna Sklunda riktad både med kunskaper och erfarenhet begaf han sig bort frän gnld gräfvaredistrikterna och bosatte sig i San Francisco. Under det han bär deltog i re daktionen at flere blad och slutligen började sjelf utgifva tidskriften The Overland Monthly utvecklade han en verksamhet så. som diktare, hvilken snart gjorde honom till en af de mest omtyckta skriftställare i För. enta Staterna. Den engelska kritiken sätter honom sär deles högt och erkänner att genom honor en ny typ af menniskor och aldeles nya tänkesätt funnit sitt uttryck inom littera turen; den finner honom vara alldeles ensam i sitt slag, i det de,flesta af hans skildrin gar äro till sitt väsen alldeles nya för publiken icke blott i England, utan äfven i För enta staterna. Man har hos honom visserligen velat finna en viss likhet med Dickens; men det är blott-i afseende på vissa snillets och uppfattningens egenskaper, icke i valet af ämnen och i sättet för dessas behandling. Han har samma skarpa iakttagelsekraft som Dic kens, samma förmåga att se menniskornas och tingens väsentliga egenskaper och att ge ett uttryck derät i nägra få kärnfulla drag, så att läs ren tycker sig se det skildrade lifslefvande för sina ögon. Bret Harte är emellertid alldeles fri från det konstlade och tilikrånglade uttryckssätt som i Dickens senare produkter ofta öfvergick till ett besvärligt maner. Men tillika är det stoff, som den kaliforniske diktaren bjuder oss, alldeles nytt och egendomligt, en jungfrulig mark med det friska doftet från -vesterns jätteskogar och en på denna mark sig ut vecklande ny menniskoverld, ett folklif, ett samhälle, en stat, som håller på att bli till och befinner sig i första skedet af sin-utveckling. Den äskådliga framställningen af dessa förbällanden är, oafsedt det poetiskt tillta lande, af det allra största histeriska intresse. Man får för sina ögon en klar bild deraf, huru detta civilisationens afskum, va gabonder frän alla verldeus nationer, sammanförda endast af guldfebern, genom omständigheternas tvång så småningom bringas till en menskligare och menniskor mera värdig existens. Man begriper lättare, när man läser detta, huru en gävg i forntiden, Rom, från att ha varit ett tillhäll för röt. vare och öfvergifna sällar, snart kunde växa upp till ett ordnadt samhälle och en verlds beherrskande stad. Den brokiga rikedomen RA AR a i RR