Aftonbladet – 21 oktober 1873, sida 3

Till Aftonbladets utgifvare! Som ni ni n:r 218 af eder ärade tidning föl den 20 sistlidne September ur Nerikes Allehanda atv t eu uppsats, i hvilken jag tillvitas den nesliga handlingen, ott hafva sökt muta en hel tjenstemannakårs, nemli. en landets samtlige post örvaltare, så avhåller jag ödmjukt att ni äfven e införa följavde svaromål, som visar grund: lösbeten af den kränkande tillvitelsen. Såsom grand för beskyllningen åberopas ett i slutet af 1. Augusti månad till hrr postförvaltare utfärdadt cirkulär, undertecknadt af re daktionerna till Svenska Veckobladet och dess Bilaga. Svenska Husmodern, Land och folk samt Läsning för folket, i-hvilket cirkulär nämnde herrar anmodas att emot godtgörelse för sitt besvär dels emottaga aunonser tillinförande i först. nämnda tidning. dels försälja prenumerationssadjar på samtliga ofvan uppräknade tidningar och tidskrifter. (I förbigående må nämnas, att fastän cirkuläret. såsom nyss anfördes, var un dertecknadt af redaktionerna till alla de ofvan nämnda tidningarna och tidskrifterna och icke aj mig personligen, och oaktadt bland dessa tid: kriiter tvenne utgifvas af Sällskapet för nyt iga kurskapers spridande. låtsar Nerikes Allobands, oärligt nog. som om jag eller Svenska Veckobladets redaktion ensamt skulle hafva undertecknat åetsamma — naturligtvis för att nesan af det s, K. -mutförsöket skall drabba en samt mig, som tyckes vara enför densamma särdeles misshaglig person.) Att det i cirkuläret framstöllda förslaget till hrr postförvaltare dock icke är af sådan beskaffenhet, att det, utan grof misstydning, kan kallas mutförsök, och att Ner. Allehandas nppsats således är att anse såsom ett välvilligt försök att nedsvärta mig, för hvilket skammen i fördubbladt mått torde återfalla på det sjelit. det är emellertid hvad jag tror mig med ganska stor lätthet kunna bevisa. Enligt vanligt språkbruk förstås med ordet muta, att genom penningar, gåfvor, löften o. s. v. förmå någon att handla olagligt eller orätt. Det i fråga varande förslaget kunde emellertid omöjligen åsyfta att förmå hrr postförvaltare till någon orätt eller olaglig handling, enär de, då cirknläret utfärdades, hade samma rätt som andra att åtagn sig uppdrag af ofvannämnda beskaffenbet. på evund deraf att något sådant aldrig blifvit dem förbudet). Generalpoststyrelsen har visserligen ett par månader senare (den 2 dennes) genom ett cirkulär förbjudit postförvaltarne att utöfra enskildt kommissionärskap för tidningar och tidskrifter. emedan, enligt nämnda myndighets åsigt. sådant icke kan anses stå tillsammans med ett behörigt fullgörande af dem åliggande rpostgöromålen; men deraf följer ingalunda. att. såsom Nerikes Allehanda påstår. de postförvaltare, som förut skött dylikt ombudsmannaskap, eller tidningsredsktionerna, som begagnat postförvaltare såsom biträde i sådant hänseende, derisenom i någon mån handlat orätt eller olagligt Också har, såvidt jag har mig bekant, sådant aldrig förut blifvit påstådt. fastän dylikt ombudsmannaskap för flere både tidningar och tidskrif ter under loppet af många år utöfvats af ett ganska stort antal (minst 300) postförvaltare. måhända är dock meningen att det blott är jag. som handlar olagligt och orätt, då jag använder postförvaltare såsom enskilda kommissionärer för mina tidningar, och att deremot utgifvarne af ) Enligt den gällande instruktionenför postförvaltarne ega dessa herrar att hafva biförtjenster, blott de derigenom ej försumma sitt kall såsom posttjenstemän. Sävidt mig är bekant, baftva klagomål aldrig afhörts öfver att postförvaltare försummat sin tjenstbefattning till följd af det enskilda kommissionär