Aftonbladet – 17 oktober 1873, sida 2

Uppatalia nagon Kandidat, och unrot Fouzol fick nära 80,000 röster. I Loire (S:t Etienne) b) segrade ingeniören Reymond, som efter sitt sÅ) valprogram måste räknas till yttersta venalstern med 61.002 röster mot Faure-Belon. r Jsom fick 28,253 röster, och i Nigvre blef t, Iden radikale doktor Turigny, hvars val på s I våren förkastades af formella skäl, återvald jelmed 39872 röster, under det Gillois, hvilalken betecknas som fusionist, blott fick a 128,253. Detta val är isynnerhet betecknanalde, enär det visar hur republikanismen vundjneit terräng under det senaste halföret eller, ilsåsom Sigcle uttrycker sig, hur mycket de t monarkiska partierra förlorat i aktnirg, iu lDen 27 April fick Tarigny blott 33,000 och ä Gillois nära 32,000 röster; nu har den förre 1 fått 11,619 röster mer. Samma dag har ett valiParis närhet till generalrädet tor Seine å Igifvit republikanerne segern och en majo r I ritet af 3600 röster mot 500. Men just pjdessa det republikanska partiets segrar gifva de monarkiska tidningarna anledning att yrka, att monarkien genast måste återupp rättas, enär landet är i fara att falla ett offer för radikalismen. I Preussen äro valen till landtdagens deputeradekammare genom en kongl. kungörelse utsatta till den 4 nästiostundande Nov. Elektorsvalen skola ega rum den 28 i denna månad. De officiösa Berlintidningarna uppfordra alla liberala att förena sina bemödanden med regeringen, för att bindra det ultramontana partiet att vinna ett inflytande sem skulle sätta alla de redan vunna friheterna i fara. De antyda ätven, att regeringen redan i början af nästa session ämnar för landtdagen framlägga förslag till nya tvångsåtgärder mot den katolska hirarkien. I avledning häraf anmärker Inde pendance Belge, att de svärigheter det klerikalapartiet bereder regeringen skulle i hög grad kusna minskas genom att föreslå goda lagar om obligatoriskt civiläktenskap och införandet af konfessionlös skolundervisning samt sålunda låta friheten verka i stället för att ständigt taga sin tillflykt till repressiva åtgärder. Som bekant ha under en längre tid cirkulerat rykten, att kejsar Wilhelm ingalunda gillade furst. Bismarcks uppträdande mot det katolska presterskapet, som drabbas af böter, fängelsestraff, afsättning m.m. och att till och med vid hofvet skulle finnas en kamarilla, som fann lifligt understöd inom de allrahögsta kretsarne, och hvars syfte var att få slut på den obehagliga striden mellan stat och kyrka. Kanske är det på grund af mer eller mindre bestämda medde landen i denna riktning, som Pius IX den 4 Augusti detta år tillställt kejsar Wilhelm en egenhändig skrifvelse angående den kyrkligt-politiska striden i Tyskland, hvarpå kejsaren svarade i ett bref, dateradt den 3 sistlidne September. I anseende till det stora intresse dessa bref ega för den nu pågående striden, meddela vi dem här i sin helhet. Påfvens bref är af följande Iydelse: I Vatikanen den 7 Aug. 1873. Majestät! Samtliga de åtgärder, hvilka Isedan någon tid blifvit vidtagna af ers maljestäts regering, åsyfta mer och mer kato llicismens tillintetgörande. Då jag går till Iråds med mig sjelf om de orsaker, som kun!Inat föranleda dessa hårda åtgärder, så tillIstår jag, att jag icke varitiständ att kunna finna nägra skäl för desamma. Å andra siIdan meddelas mig, att ers majestät icke gilTlar sin regerings förfarande och icke godI känner de hårda åtgärderna mot katolska religionen. Men om eders majestät icke gillar dessa steg — och den skrifvelse, som lallerhögstdensamme redan stält till mig, ;I torde utgöra ett vitnesbörd för, att ni icke kan gilla hvad som nu försiggår — om, säger ljag, ers majestät icke kan gilla, att er reI gering fortsätter på den beträdda vägen och latt den allt vidare utsträcker de rigorösa åtgärderna mot Jesu Kristi religion och Iderigenom så svårt skadar den senare, skall licke ers majestät då komma till den öfvertygelsen, att dessa åtgärder icke kunna hafva nägon annan verkan än den, att undergräfva ers majestäts egen tron? Jag talar med frimodighet, ty mitt baner är sanning, och jag talar för att uppfylla en af mina pligter, hvilken består deruti att säga alla sanningen äfven dem, hvilka icke äro katoliker, ty en hvar som erhållit dopet tillhör påfven i något hänseende eller på något sätt, hvilket dock här icke är stället att närmare bevisa. Jag hängifver mig åt den öfvertygelsen, att ers majestät med sin vanliga godhet skall upptaga mina betraktelser och i föreliggande fall vidtaga erforderliga mått och steg. I det jag för allerhögstdensamme framställer uttrycken af min tillgifvenhet och vördnad, ber jag Gud att med samma barmhertighets band omsluta ers majestät och mig. MBE Re mA a Kejsaren besvarade detta bref på följande sätt: Berlin den 3 Sept. Jag är glad, att ers helighet, likasom i fordna tider, bevisat mig den äran att tillskrifva mig; jag är det så mycket mer, som jag derigenom blir i tillfälle att beriktiga misstag, hvilka, att döma af innehålleti ers heiighets skrifvelse af den 7 Augusti måste förefinnas i de till ers helighet ingångna meddelandena om tyska förhällanden. Om de berättelser, hvilka meddelas ers helighet om tyska förhållanden, blott meddelade sanningar, så är det icke möjligt att ers he lighet kunnat lemna rum åt den förmodan, att min regering beträdt vägar, hvilka jag icke godkänner. Enligt mina staters för. fattning kan icke ett sådant fall inträffa, enär lagarne och regeringsåtgärderna fordra mitt landsherrliga bifall. Till min djupal, smärta har en del af mina katolska undersåtar sedan två år organiserat ett katolskt parti, hvilket genom statsfiendtliga intriger) (umtriebe) söker störa den sedan århundraden i Preussen bestöende konfessionella fre-l: den. Tyvärr har det högre katolska pre-l: sterskapet icke blott gillat denna rörelse, l! utan äfven anslutit sig till den ända till öppet motstånd mot de bestående landsla-!1 garne. Det kan icke ha undgått ers helig-1 hets uppmärksamhet, att dylika företeelser1 för närvarande upprepas i flertalet af euro-ls peiska och några transatlantiska stater. Detl! är icke min uppgift att undersöka orsakerna, ,1l som kunnat förmä presterna och de troende: af en bland de kristliga konfessionerna att1 vara fienderna at all sanibällsordning be-lt hjelplige vid deras bekämpande af de senare. leg Men deremot är det min uppgift att skyddald den inre freden och upprätthålla lagarnesa anseende i de stater, hvilkas regering af Gud t blifvit mig anförtrodd. Jag är medveten aflj att jag för uppfyllandet af denna min konungsI liga pligt är skyldig Gud räkenskap, ochl1 jag ämnar upprätthålla lag och ordning inom r mina stater mot hvarje angrepp, så längele Gud förlänar mig makt dertill. Jag är så-!b som kristen monark förpligtad dertill äfven f lå, när jag till min smärta måste utöfvalk letta mitt konungsliga kall mot en kyrkaslu jenare, om hvilken jag antager, att honu cke mindre än den evangeliska kyrkan er-)ir vänner budet om lydnad för den verldsligafi ifverheten såtom ett utflöde af den för ossvi tppenbarade gudomliga viljan. Jag måsteln eklaga, att mönga under ers helighet ly-k ande prester i Preussen förneka den krist-fi iga läran i denna punkt och sätta min re-ld