Aftonbladet – 17 oktober 1873, sida 2

Oaktadt dessa ansträngningar har ettunderf, förhanden varande förbällanden rätt ansen-lyj ligt antal valmän (1267 bland 2300) röstat. ; Abbeerne Loyson (pater Hyacintbe) Hurtault! och Chavard, allesammans tillhörande det gammalkatolska partiet, ha blifvit valde tilll katolske kyrkoherdar för staden Geneve och 1; dess förstäder i stället för de förut tjenst görande presterna, hvilka icke ville under-q, kasta sig den i kantonen genom stora rådets! beslut införda pya organisationen af kyrkan. De: senaste. underrättelserna från Spanien bekräfta, att Cartagena är fullständigt inneslutet till lands och gjös. Den 10 Oktober, kl. 1 e. m. aånkom amiral Lobos eska-l vi der, bestående af Vittoria, Almansa, tre an: nd dra fregatter och några avisoångare, tilllla Cartagenas redd. Då man fick sigte på demF från land, hissades vart flagg på alla for-E terna. Insurrektionsjuntan höll ett möte, der majoriteten beslöt att kämpa, under det!5 en minoritet yrkade på kapitulation, emedan IF en fortsatt strid skulle vara fruktlös. Delvö deserterade officerarne, som i händelse af kapitulation frukta att blifva strängt straf.ly, fade, äro i synnerhet ifrige för stridens fort38 sättande. Man hade icke skeppen iordning q; men man beslöt att genast förse dem med kol och proviant, Besättningen var icke att lita på, emedan hon på flere veckor icke st fått ut sin aflöning; men man antog i Car-b tagena, att förhållandet i detta hänseendela! skulle vara detsamma på Lobos eskader. ju General Contreras och några medlemmar gingo följande dag ombord på flottan. Det franska krigsskepp, som låg i hamnen, än: de gade ut, och amiral Yelverton höll sig redolk, att lemna Esconorerasbugten med den enge gelska eskadern, i fall det skulle blifva nödvändigt. Kort derefter styrde insurgentfartygen ut för full ånga, under hurraropl1g från batterierna. Omkring kl. 6 e. m. drabyi bade de fiendtliga flottorna tillsamman, och lg; nu började ett sjöslag, som räckte i tvåler timmar. I början af striden gick Numancia, det största af insurgentfartygen, i spetsen för de öfriga och vexlade skott medltn Vittoria. Det passerade sedan hela linicn,lnt sköt vildt på allt hvad det mötte ända tilllp; dess det på yttersta högra flygeln nästanlpe afskars af en hjulångare, som måste ökalpsg sin hastighet till det yttersta för att und-l:e komma. Numancia förföljdes sedan i sinlra ordning af Vittoria ech styrde tillbaka till Cartagena. Insurgentfartyget Menadez Nunez höl! sig emellertid på afstånd, sköt på lt, alltför stort afständ för att frambringa nåkl gon verkan och understödde icke det minstal,, Numancia. Tetuan iakttog en bättre hållning och inlät sig istrid med Carmen. Fernando el Catolico förblef alldeles utom skott,e häll. Numancia följdes snart i sin reträtti, af de öfriga fartygen, och då fartyget Te-lq, tuan, under bemödandet att taga en kanonbåt, stannat långt bakom, skulle det ha blifde vit afskuret af Vittoria och andra fregatter, pa i fall dessa varit väl manövrerade, emedan de under förföljandet af Numancia Kommit emellan Tetuan och staden Cartagena. Emellertid höll hon dem på afstånd och H vexlade på samma gång skott med Vittoria. n Striden slutade likväl med ett nederlag för!e insurgenterna. Följande dag tycktes in-2 transigentes emellertid icke vara mycket öf nedslagne öfver sitt nederlag, och fartygen ?8 mottogos med hurrarop, då de återkommo ha till hamnen. Epligt Times specielle korrespondent tillskrifva de sitt nederlag general Contreras feghet och vilja icke låta honom Fi vidare föra befälet. Han förde Numancialho mycket dristigt i striden framom alla de öfriga, men så snart detta fartyg förföljdes hba och lemnade sina kamrater i sticket. Enlbl bomb från Vittoria hade dädat sju personer, bland dem Moya, juntans vicepresident, och lä: sårat sjutton. Derefter drog sig Contrerassk besättningarnas önskan, som det uppgifves. De tyckas ha stridt tappert och yrkadestri sig le segra. Med anledning af de förestående nya sllmänna parlamentsvalen i England föregår en märklig rörelse i detta land. Allt antyder nemligen, att arbetarepartiet, . som vill ha representanter af arbetareklasjen in i parlamentet, ämnar med stor kraft ch uthållighet kämpa för att uppnå detta näl. Den engelska arbetareklassen repretid enteras på den politiska agitationens omt åde af två föreningar. Den första är det ee arlamentariska utskott, som blef tillsatt af) : ackföreningarna, the Trades Unions, och vi vilkas föremål ligger i deras namn. Detta ko Itskott uppträder för föreningarnes intressen a ch går i det afseendet ännu längre och är0 ida mera oförsonligt än arbetarepartiet i sen limänhet. Det förfogar också öfver en I ättre disciplinerad, mera homogen och 1y-Fö ig styrka, Detta parti har nu uppställt tur e vilkor, som det vid de förestående par-svå amentsvalen har för afsigt att framläggalår, ör kandidaterna till antagande. De om-)sko atta hufvadsakligast sju punkter: 1. Upp-llen äfvandet af The Criminal Law Amendment let (enligt hvilken auktoriteterna hafva rätighet att ålägga dem fängelsestraff, som för. hv: 1å arbetare att kontraktvidrigt nedlägga sitt) hös rbete); 2. Erkänuande af det fria kontrak-bru et, till följd af hvilket arbetare, som göral ord ig skyldige till kontraktbrott, kunna straf-pnis as blott på civil väg (d. v. s. med böter);till . Förändring af lagen om sammanrotninghva erhän, att ett gemensamt uppträdande aflgifi rbetarne (för striker) ieke må betraktashib om sammanrotning; 4. Införandet af en lag,) min om tillförsäkrar arbetarne ersättning för ling en skada, som tillfogas dem genom arbetsnin; ifvarnes försumlighet (2); 5. Införandet af N. n lag, som bestämmer arbetstiden i fabrihva er till högst nio timmar; 6. Införandet afling n lag, som värnar om menniskolif till sjös; tels Plimsolls förslag); 7. Införandet af en lag,ska om tvingar arbetsgifvarne att utbetala till sty rbetaren hans veckolön utan afdrag (till sjukrer: assor eller dylika preventiva inrättningar; afstå, rag får icke i något fall tillåtas. Som man afgi äraf finner, äro nägra af dessa vilkor at! Stå ycket vidt gående beskaffenhet. Allt dröjsTin ål med vilkorens antagande betraktas så-lyvisa mm motstånd mot dem; den kandidat, som I etänkter sig, erhåller icke föreningarnas ister. Såsom orsak härtill anför man, att la de uppställda spörsmålen redan ha vat diskuterade i parlamentet och på valmön, så att enhvar, som sysselsätter sig nät med politik, måste ha sin ställning till m fullt klar. Trades Unions söka derför t så vidt görligt är uppställa kandidater gna bland sig sjelfva, men dessa hafva på mförelsevis få ställen utsigt att bli valda. en andra, ofvannämnd. föreningen är The abour Representation League (Arbetarepresentations föreningen), som omfattar ler gör anspråk på att omfatta hela artareklassen. Man har här gjort det klart r sig, att man icke kan begära för myct på en gång, icke derför att motståndet ifrån skulle vara så särdeles betydande, an derför att man fruktar för oenighet om eget läger. Derför har man också ingått uppställandet af ett så kalladt trade fe, d. v. 8. uteslutande representation gem egna kandidater, och styrelsen har myc t besvär med att nöjaktigt förklara denna mntförändring för sina anhängare. Så vidt t är möjligt ämnar föreningen pgenomdit SOr två Bro af. misl Dou