Aftonbladet – 17 oktober 1873, sida 2

Article Image
derföre, så gerna först som sist, böra an. föra bevis på att systemet verkligen tilläm pas. Vi kunna fatta oss mycket kort med hän syn till ett af de mest framstående af de till buds stående exemplen, nemligen Ladu gårdslands strandgata, ty ämnet berördes för några dagar sedan ganska utförligt värt blad. Här hafva stadens myndighete: samvetsgrannt på ett företag användt er enorm summa och en stor del af detsamm: har längesedan blifvit lyckligt och väl brag in i det märkvärdiga tredje stadiet. Del stora, väsentliga kostnaden för arbetet ä bestridd och kommunen har för sina pen ningar vunnit — en afskyvärd dypöl af stor artade dimensioner så till längd som bredd Det är anledning antaga, att de kommunal: myndigheterna icke skola ännu på många å; låta komma sig till last den svagheten, at låta lägga sista hand vid företaget så at kommunen får något gagn af sina stora upp offringar. En lång följd af år har förflutit sedai kommunalrepresentationen beslöt att för er summa af, om vi icke missminna oss, et hundra femtio tusen rdr, inköpa plats fö! ett nytt salutorg på Norrmalm. Köpet gick i verkställighet, och kommunalmyndigheter na skyndade att förvandla den dyrbara plat sen till — ex sopbacke. Vi vilja minnas at jernvägsstyrelsen lade försåt för kommunal styrelsens dygd och sökte locka henne at afvika från det antagna systemet genom et: anbud att för en måttlig kostnad planer: den nyförvärfvade torgplatsen med rent grus och sålunda låta den skyndsamt komma sam hället till godo. Men våra kommunalmyn digheter stodo starka. Företaget måste genomgå sitt systemenliga tredje stadium, och sopbacken blef etablerad. Efter 5 procents ränta på inköpskostnaden, har staden denn: lika prydliga som gagneliga inrättning fö! en lumpen spottstyfver af 7500 rdr om året Det var icke heller i går som Stockholm; stad för en rätt dryg kostnad förvärfvad en del af Kejserska husets tomt vid Röde bodarne för anläggning af en strandgat: utanför nämnda hus, och denna strandgat: har också efter åtskilliga års besinningstic blifvit anlagd. Hade något dylikt händt : något Kråkvinkel i landsorten och hade de befunnits att den nyanlagna vägen blifvi! en af stadens mest anlitade trafikleder, så skulle man utan tvifvel ha skyndat att sten sätta densamma och göra den till en anstän: dig stadsgata, på det icke trakten måtte, då det är torrt, dränkas af dam, och då det är vått, fordon och gående nedsjunka i en djup dyäfja. Men lyckligtvis ha vi här i Stockholm system i våra allmänna arbeten, och drätselvämndens vice ordförande, som tidt och ofta ses passera denna plats, har der. vid tillfredsställelsen kunna jakttaga huru dam och dy yra omkring, alldeles så som det bör vara under de första årtiondena af nyanlagd Stockholmsk kommunikationsleds tillvaro. Visserligen delas icke tillfredsställelsen af andra, som nödgas passera denna väg — t. ex. af de flere tusen, som dagligen vid gåendet till och från de små ångsluparne ha att oförfäradt dyka ned j smörjan och tycka att det icke skulle öf: verstiga stadens krafter att bekosta åtminstune en stensatt gångbana tvärs öfver träs ket till ångbåtsbryggan — men de enfaldige förstå naturligtvis icke värdet af sy stem i hvad man företager sig och ännu mindre begripa de visheten i det Stockholm ska systemet. Tid och utrymme neka oss för ögonblicket att anföra några flere exempel, men de anförda torde också vara nog för att åda galägga, att det verkligen är system j — galenskapen hade vi så när sagt, men vi mena naturligtvis i — det välvisa till vägagåendet. Endast det vilja vi tillägga. att om det verkligen är — hvad vi ju icke betvifla — sundt förnuft och någon för de oinvigde fördold vishet uti ett sådant system, så är det högligen att beklaga att det icke på andra håll vinner efterföljd. Huru väl betänkt kunde det icke tilläfventyrs vara om vid en jernvägsanläggning man gjorde banvallen färdig samt utlade syllar och skenor, men, för att spara kostnaden för anskaffande af spik, lät det anstå några år med skenornas fästande vid syllarne? Det är precis detta system som tillämpas vid anläggningar för Stockholms kommuns räkning,

17 oktober 1873, sida 2

Thumbnail