Aftonbladet – 17 oktober 1873, sida 2

STOCKHOLM den 17 Okt. Det har understundom, och icke så allde les sällan, blifvit pästådt, att det saknas s) stem i handhafvandet af hufvudstadens al männa angelägenheter och i all synnerhet vården om dess gator och allmänna platse; Vi vilja icke bestrida att något fog kunna och kan finnas för denna tillvitelse, me icke sällan innefattar den en grym orät visa; ty områden låta sig verkligen påvisa: med hänsyn till hvilka ett bestämdt oc skarpt utprägladt system är omisskänneligt och der detsamma med sträng följdriktighe vidhålles. För att, i hvad på oss kan ankomma, sök: från våra kommunala myndigheter afvänd: förebråelsen att gå planlöst till väga, skol: vi tillåta oss fästa uppmärksamheten på et område af nyss antydda beskaffenhet. V åsyfta sättet och ordningen för nya anlägg ningars och nya allmänna farleders tillgo dogörande för rörelsen och trafiken. Man skulle sannerligen, för den händelse man lefvat några år i hufvudstaden, sakn: all blick för företeelserna omkring sig, om man icke längesedan upptäckt den ledande tanken vid åvägabringandet och genomföran det af större företag för kommunens räk ning härstädes. Under första skedet af hvarje sådan an gelägenhets behandling då förslag väckes och beslut fattas i ämnet — är företaget städse af högsta behof påkalladt; den allmänna rörelsen, kommunens värdighet så: som landets hufvudstad eller hvilka motiv som för tillfället må vara attifrämsta rummet beakta, kräfva oafvisligen dess åstadkommande. I nästa skede, då man från öfverläggningar och beslut öfvergår till handling och verkställighet, kräfva rörelsens behof, kommunens värdighet, aktningen för fattade beslut o. sg. v., icke mindre bjudande att de för företaget voterade summor blifva skyndsamt till hufvudsaklig del eller helt och hållet använda. Systemet fordrar med oef. tergiflig stränghet iakttagandet af denna vigtiga omständighet. Den åsidosättes också mycket sällan, och det finnes goda, ur en rikhaltig erfarenhet hemtade, grunder för det antagandet, att många af våra vederbörande, i lofvärdt nit för kommunens bästa, betrakta densamma såsom hufvudoch kärnpunkten i hela systemet. Företaget, sålunda fullbordadt till tre fjerdedelar, nio tiondedelar eller nittionio hundradelar, inträder härefter i sitt tredje stadium, och det är icke der som man har minsta anledningen att -beundra den följdriktighet, med hvilken systemet iakttages. Företaget skall nemligen nu lemnas under några är eller några ärtionden -— attligga för fäfot, Vi nödgas tillstå att vi, trots långvarigt och allvarligt begrundande, icke lyckats fatta djupet af den vishet, som ofelbart ligger fördold i ett sådant tillvägagående. Om vi derföre måhända, icke kunnat anse densamma med all den vördnad, som vi förmoda att den förjenar, måste vi dock egna det upprigtigaste erkännande åt den sraft, den ihärdighet, den karaktersfasthet, ned hvilken denna del at systemet upprätthålles. Eller vore det icke att antaga, att om på andra ställen ett dylikt system hade blifvit satt i tillämpning, ståndaktigheten hos dess anhängare skulle för längesedan ha blifvit rubbad af de angrepp, hvilka helt säkert der såsom här skulle ha blifvit rik jade mot densamma i sunda förnuftets och len allmänna anständighetens namn? Eller skulle icke kanske på andra ställen vederoörande bragts att vackla genom eget tvifrel på systemets vishet? Till heder för den mnergi och den karaktersstyrka, som i denna lel utmärker Stockholms kommunalstyrelsg, kan det sägas att den stått sig manligt mot nmärkningar, mot klander, mot hån, mot nständighetskänslans eggande och sunda örnuftets maningar. Vi drista således på let eftertryckligaste tillbakavisa hvarje föreråelse för brist på system som skulle, i letta stycke, kunna komma att riktas mot fär kommunalstyrelse. Men kanske skall — ty verlden är ond — adelsjukan vilja jäfva vårt vitsord och förlara stadens fäder icke förtjena de loford i egnat dem för ett följdriktigt iakttagan-: le af det system vi skildrat? Vi anse oss