Aftonbladet – 11 oktober 1873, sida 3

med undvikande af för stor vidlyftighet ock systemets onödiga inkrånglande, lemnar er tydlig öfversigt af de vid ettlandtbruk van 1 förekommande olika hushällsoch rö relsegrenars ställning och resultater. Den senare afdelniogen upptager en gan ska rikhbaltig samling formulär för upprät tande af de flesta i handeln. förekommande skriftliga uppsatser såsom konnossementer tullinlagor, fakturor, räkningar, kontoku ranter, reqvisitioner, skuldförbindelser, full makter, kontrakter m. m. jemte vexellära, Formnulären äro i allmänhet på ett tillfreds ställande sätt uppställda och böra utgöra en god hjelpreda vid en mängd i affärslifvet förekommande fall, — Nordisk illustrerad barntidning heter en liten tidning, som från början af innevaranda qvartal kommer att utgifvas två gånger i mänaden och hvaraf profhäftet kommit osa till handa; Den utkommer i en svensk-finsk och en dansk-norsk uvplaga, och är redigerad at dr O. von: Feilitzen i Stockholm, rektorerne Fr. Gjertsen i Kristiania och Bredsdorff i Kjöbenhavn. Förläggare i Stockholm är hr Joseph Seligmann. Bilderna ntföras i zinkografi och heliotypi af J. C. Nielsen och Wilh. Pacht. Med sådana namn i spetsen för detta företag kan man hafva fullt skäl att boppas på en lycklig lösnivg af den ganska kinkiga uppgiften att skänka barnen ex på samma gång lärorik och roande läsning och vi tillönska derföre den lilla tidningen all framgång. Vi vilja på samma gång äfven uttala den för hoppningen, att de respektive danzka och norska författarnes uppsatser efterhand komma att införas i original och icke såsom nu i det här utkomna profbäftet i öfversättning på svenska. Man kan ju alltid lätt bifoga 1 noter öfversättning af sådana ord,som äro för barnen mera främmande;joch vi hysa den fasta öfvertygelsen att om utgifvarne gå försigtigt och klokt tillväga och i början blott taga in de små och lättfattligaste styckena på originalspråket, så skola de små läsarne gauska snart blifva fullkomligt hemmastadda i alla de tre språken. Prenume rationspriset är endast 2 rår pr år eller 50 öre i qvartalet och är subskriptionen bindand för hel-ärgång, som räknas frän Oktober till Oktober: Norsk litteratur. Th. Bang, Landmålerliv i Finmarken. (Kristiania, Malling, 1873: . W. 8 Brun, Fjeldfinneliv i Finmarken. (Vadsö 1873.) Det är nu omkring ett krtionde sedan uppmärksanheten ånyo i vidsträcktare mått fästes på ställningar och förhållanden uppå den stora mot TIshafvet vettande och i öster till Ryssland gränsande halfö, som till följd af sin blandade befolkning och de uppkomna gränsstridigheterna tycktes egna sig att bli sett nytt Slesvig för de förenade rikena. Om det också visat sig, att dessa bekymmer voro ogrundade eller åtminstone betydligt öfverdrifna, så ha dock många omständigheter bidragit till att väcka och öka lusten att lära något närmare känna dessa-aflägsna trakter, Det är icke uteslutande, om också ganska väsentligt, våra svenska nordpolsexpeditioner, som underhållit intresset för dessa landsdelar, som utgjort operationsbas för nämnde: expeditioner. Äfven berättelserna om de små norska Finmarksfartygens fångstoch upptäcktsresor ha följts med ett stigande intresse: Ingen har utan rörelse läst berättelserna om de stackars i Isfjorden infrusna norska fångetmärnen eller skildringen af andra fångstmädos vandringar från Korsöarne fram till Samojedernas gästfria vinterboningar. Samtidigt härmed ha resande, som i lika hög grad egde förmågan af skarpsinnig iak. j tagelse och talang för liflig och fängslande framställning, riktat litteraturen med skilringar af Finmarkens egen natur och af folket, så som det lefver i sina hem vid de fiskrika fjordarne eller på högfjellslätterna vinternattens djupa mörker och hotade af le rasaude snöstormarnes härjningar. Denna ganska rika finmarkska litteratur har på sista tiden fått en värderik tillökting genom de tvenne arbeten, hvilkas titar vi här ofvan anfört. Författaren till let första af dem, kapten Th. Bang, har icke blott lemnat en serie lifliga skildringar rån sitt ferkriga deltagande i dengeografiska uppmätnisgen af Tromsö amt, utan också såsom förordnad att deltaga i den norskryska gränsregleringen af 1871, fått tillfälle stt föra sina läsare med sig på en tur, sora let blott en gång under hvarje menniskoder faller på någon annans lott, än vildenarne och vargen, att göra och som i sin iträckning af omkring 100 mil till fots ge: om obebodda fjäll och myrtrakter saåmt omkring 50 mil till båts, dels på Tanaoch Pasvik-elfven, dels på Ishafvet, måste förete mn hög grad af omvexling. Kapten Bangs bok innefattar emellertid cke ensamt en serie at i all sin anspråka: öshet synnerligt illtalande landskapsskilringar och turistskizzer, om också dessal Itgöra hufvudinvehållet. Förf. har också venom sitt mångåriga vistande i Tromsö umt och genom sitt deltacande i dess kart. äggning samlat materialier till ett sjelftändigt omdöme i den gamla stridsfrågan, ör hvars förvecklingar just detta amt ut ör skådeplatsen, den sä kallade lapp-fråan. Hufväddragen f dentia torde vara i la tidningsläsares minne ifråw den lifliga olemiken 1871 under sakens bebandling på iksdagen, dä förslaget till en ny mellan ikslag i detta hänseende föll. Den norske ört. ser icke denna sak ur någon misströ: tans synpunkt. Han tror tvärtom, att den tan stora svärigheter låter ordna sig ph tt tillfrodsstäliande sätt. Såsom ett företa ilkor härför påpekar han ävägabringandet f en polisuppsigt, som är kraftig nog och Å fördelad, att den kan gripa in, å snart n förseelse begås. I sammsnhang härmed må älven nämnatj tt förf. i korthet vidrör det mycket omta! de förhållandet med den från rysk sida) örapleåda spärrningen af gränsen för de yttande lapparne och deras renhjordar, lan upplyser, att årligen inom Tromsö av asentals ryska (forska) renar beta, hvilket aturligtvis gör den redan förut varande onfusionen ännu större, Under det nuvaande förhållandet, berättar han, ärett verktällande af spärrningen (från norsk sida) ästan omöjligt till följd af den betydliga id öch kostnad, det skulle medföra förlänssännen att företaga de behöfliga resörna Fog Vr UR TAL TES SISROREREEE Jac BAR KR FRAN rest Srila FRE