Aftonbladet – 23 september 1873, sida 2

PESSENSEECNEK TENTA RN ee Rae SnrnRs Arr Nan er de ännu ingen aning om det sigta, bittra stynget af en mångårig scrg som gjorde sitt till för att öka enkesorgen i deras mors hjerta. FJERDE KAPITLET. De dagar af dof tystnad, som aldrig uteblifva, dä döden gästar ett hem, skredo nu långsamt fram öfver Norlaw. Söndagen kom, i dubbelt mått dyster. I Skottland förbjuder nemligen etiketten ovilkorligt vid dödsfall att någon för lemna hemmet på denna dag, ja icke ens för att gå i kyrkan. En känsla af obeskrifiig tyngd hvilade derför öfver de tre ynglingarna, som äfven saknade sin mors sällskap. Fru Martha hade nemligen stängt sig inne i sitt rum med sin bibel och sin sorg på denna den första sabbatsdagen, sedan hon blifvit enka. Icke ett ljud hördes i hela huset; Jenny, hvilken bäst kunde undvaras och som dessutom kände sig litet hemsk till sinnes ij detta sorgehus, hade straxt på morgonen blifvit skickad till sin mor i Kirktride, och Marget satt ensam i köket, med stängd dörr och halft nodfällda gardiner och läste hsjfhögt för sig sjelf i en gammal bibel, som låg uppslagen på hennes knän, Wader den fullkomliga tystnaden var det möjligt att höra det sakta mumlandet af hennes hviskande röst, ja till och med askan som föll ned genom gallret i spisen; för ötrigt hördes intet ljud, ; I matsalen voro garginerna nedfällda, och ehuru Jnlisolen trots dessa hinder med oemotständlig makt banade sig väg in i rummet, var det ljus, som framkallades deraf, så dämpadt, glädjelöst och brutet, att de tre ynglingar, som denna stund befunno sig i salen, kände sig ända till ytterlighet Redstämdar Väggarne i detta rum voro må