Aftonbladet – 23 september 1873, sida 2

RB mr oo ARR 4 GÅ na sidan var märkt med ett F och på den ndra med ett D betecknade gränsskilnaden nellan de båda makterna, och andra gula tenar, som gingo längs skogsbrynet, beecknade i hvilken riktning den nya grän: en går. Strax efter vår ankomst visade ig de tyska trupperna. Soldaterna uppsäfvo ett trefaldigt hurrarop och uppstämde n sång, då de ankommo till tullstationen. Alla afdelningarna iakttogo samma ceremo niel, men traiasoldaterne och ordonanserna visade sin glädje på ett mycket högljudt sätt. De afsköto pistolskott, ropade i fem minuters tid och drogo derefter upp vinbu jeljer ur sina renslar och tömde dem i ett undedrag. Emellertid kom en ryttarskara rån Metz. Det var de i fästningen kom menderade generalerne, som reda general Manteuffel till mötes. Kort derefter ankom let sista detachementet, anfördt af general Lissingen, som haft befälet i Verdun. Unler väldiga hurrarop och klingande spel marscherade trupperna öfver gränsen, hvarpå yeneral Manteuffel, efter att ha helsat på fficerarne från Metz, likaledes öfverskred lensamma. Officerarne från Metz voro de sista, som lemnade franska omrädet. Då de passerat gränsen, vände en dragonoffiser plötsligen sin häst och red tillbak: på fran ska territoriet. Ett par fransmän, som voro närvarande ropade: lefve Frankrike!s Of ficeraren log och vände om igen. I detta ögonblick kom en man springande med en trefärgad fana, hvilken han placerade på gränsen och helsade med ett lefverop. Det var kl. half 10. Några minuter senare visade sig ett par franska gendarmer. Dä de sägo den franska fanan, biottade de sina hufvuden och redo bort för att bringa un derrättelsen om utrymningens fulibordande till Constans. På samma gäng red en preussisk gendarm till Amanvillers för att expediera ett telegram om denaa tilldragelse till Berlin till kejsar Wilhelm. Wientidnisgen Tagespresse anmärker i an: ledning af Frankrikes utrymmande af de tyska trupperna. Man skall i Tyskland aldrig ha auledning att glädja sig öfver det arf det senaste franska kriget efterlemnat. Vi tänka icke här på folket, som samtidigt med triumferna öfver de yttre fienderne blifvit lyckliggjordt med militarismen, med de många skattebördorna och som i allt högre grad måste böja nacken under det autokratiska förmyndarskapets jernok ; men vi tänka på sjelfva den tyska regeringen med dess många afdelningar med kejsaren, alla prinsarne, ministrarne och generalerne. Farst Bismarck sjelf förråder genom dena bråd skande ifver, med hvilken han söker allianser, att han hvarken tror på freden eller litar på sina egna bajonetter. Vi se, huru: han med feberaktig otålighet utskickar sina agenter åt alla håll, och huru prinsarne mäste resa till alla hof för att fängsla bundsförvandter vid tyskarnes triumfvagn. Medl Österrike ha för längesedan underhandlingar varit i gång. Med Italien likasä. Till och med hofven i Kjöbenhavn och Stockholm ha varit föremål för hans frieri. Ja, fursten inläter sig till och med på diskussion om utförandet af Pragfredens femte artikel för att antingen vinna danskarne elier ätminstone uppehälla dem så länge med prat till dess det tyska riket med sina länder och fästningar på annat sätt har uppnått en så säker ställning, att det kan undvara den -skandinaviske vännen och nordgermanerne. Kansleren synes såledesicke lita mycket på fredens bevarande, och de ofrige generalerne dela tydligen hans uppfattoiog af ställningen, hvarföre de också ha begagnat Sedanfesten till att ingifva sina officerare friskt mod till nästa fälttåg. Ja, tilll och med kejsar Wilhelms organ klagari elegiska toner öfver att hatet mellan fransmän och tyskar icke det minsta aftagit, men att en ny vapenlek är den lott som framtiden döljer i vecken af sin mantel. I Paris gick den 18 dåennes ett rykte, att exkejserlige prinsen blifvit mördad i Woolwich. På telegrafisk förfrågan i Chiselhurst erfar man, att prinsen under gymnastiklektionen fallit och jått några koatusioner, hvilket gifvit anledniog till ryktet. Kejsar Wilhelm har såsom konung af Preussen gifvit sig och sina efterkommande en ny titel och ett nytt vapen, omfattande de riken och länder, som i förening med den fria staden Frankfurt för evärdliga tider blifvit inkorporerade i den preussiska monarkien. Konung Wilhelm kallar sig dock icke konung af H.nhover, kurfurste af Hessen eller hertig af Nassau, utan har antydt dessa eröfringar med Ätskilliga provinsnamn, hemtiade från den för-napoleonska tiden. Orsaken härtill skall vara undseende för de furstar, hvilkas länder Preussen bemäktigat sig. En dylik grannlagenhet har dock icke gjort sig gällande i alla förhållanden, enär konung Wilhelm både i sin stora titel och sin mellantitel (det gifves ett längre och kortare formulär, som användes vid olika tillfällen) kallar sig hertig af Holstein, Slesvig och Lauenburg. sEnligt de senaste underrättelserna från Holland har, sedan hr Lynden van San denbarg icke lyckats bilda ett nytt kabinett, den gamla ministåren på konungens begäran, beslutit att qvarstanna. Faran för att få ett reaktionärt kabinett är således verstånden, ehuru visserligen den gamla ministeren och isynnerhet kolonialministern Fransen van den Putte, hvilkens ställning i anledning af kriget mot Atchin är kinkigast, befinner sig i en temligen osäker ställning, lå det liberala partiet i deputeradekammaren endast har en rösts pluralitet. Den kongress, som i denna månad hållits Geneve af delegerade för de sektioner af inbernationella arbetareförenin; en, hvilka efter schismen förlidet år fortarando erkänna generalrådets myndighet. slutade i förra veckan. Såsom vi förut omnämnt har denna kongress beslutit ex revision af föreningens stadgar, hvilken märkigt nog går i samma riktning som den omirbetning af stadgarne, hvilken den andra Internationale (det faderslistiska partiet) på sia kongresg beslutit. Man har visserligen icke såsom denna afskaffat generalrådet och ersatt det genom en komite, som blott eger att mottaga rapporterna för att förelägga lem för kongressen och att sammankalla lenna; men man har betydligt inskränkt, less makt, Man har äfven i likhet med lon andra Internationale öfverlemnat valet at oentralstyrelsen åt en af de territoriala jederationerna. Den enda egentliga skilnalen är, att medan det parti af Internatioale, som i fjor separerade sig, I främsta rummet predikar den social3 revolutionen och äter allt annat träda i vakgrunden för detta syftemål, sysselsätter sig den egentliga Iuernationala mers med detaljfrågor och syan, olter An nya riktning hon nu börjat nsl5 comma att märkbart närma sig de engelska Trade Unions. Det vigtigaste beslut som af kongressen blifvit fattadt, är det om bildandet af internationella yrkes. föreningar. Journal des Debats korrespondent anmärker, att denna organisation i mA m m ko m mm be or nr