Aftonbladet – 23 september 1873, sida 2

Af de senaste underrättelserna från Spa nien erfara vi, att cortesförsamlingen den 21 dennes ajournerat sig till den 2 nästin stundande Januari. Beslutet härom fatta des vid ett sammanträde natten mellan den 18 och 19 med 124 röster mot 68 efter er långvarig diskussion, under hvilken Castela: i ett vältaligt föredrag betonade, att de utan moderation och klokhet var omöjligt att rädda friheten och republiken. Der fana, som republiken utveckiade i strider mot den absoluta monarkien var den reli giösa frihetens mot intoleransen, den bor gerliga frihetens mot tyranniet. Det vore nt nödvändigt att lugna allmänhetens farhägo: genom att visa mycken försigtighet, på de man måtte kunna vinna något utan att be höfva riskera att förlora allt. Enstatsmar borde vara redo att gå in på kompromisser Mot federalismen hade en stark reaktior uppstått, hvilzen det var nödvändig att bekämpa, Folket trodde nemligen at den kantonala rörelsen var ett försök til federalism, Man mäste visa det, att federa liem icke är liktydig med anarki. En pro visorisk styrelse under republiken skulle icke ha samma olägenheter som en proviso rorisk styrelse med monarki. Han erinrade församlingen om, att bildandet af de nord amerikanska Förenta Staternas konstitutior kräft etttioårigt arbete. På revisionen af der schweiziska konstitutionen hade redan arbe tats i fem år och den var ännu icke afslu tad. Man borde derföre icke förlora täla modet, om den spanska republikens författ ningsarbete icke redan nu kunde afslutas. Det var nödvändigt att visa, att under en republikansk styrelseform lugn och ordning kunde existera. Om republiken kan skapa en stark och väl disciplinerad arm6, som icke gör några prononciamentos, skall hon stå säkrare än den gamla monarkien. Vi omnämnde nyligen att insurgenterne i Cartagena företagit en sjöexpedition under Galvez ledning för att sätta sig i besittning af några kuststäder. De ha nu hotat att bombardera Alicante, då denna stad icke ville gifva sig åt dem. De främmande konsulerne ha protesterat, och chefen för engelska eskadern har begärt tre dagars betänketid för att hinna inhemta förhållnings order af sin regering. — Insurgenterne i Cartagena ha beskjutit en båt från ett franskt krigsfartyg, hvarvid en fransk matros blifvit skjuten och två dödade. De ha sedermera lemnat den upprättelse, som begärdes, då staden å fransmännens sida hotades med ett bombardement. — Iasurgenterne ha gjort ett utfall, men tillbakaslagits af de belägrande. Journal Officiel offentliggör ett dekret, som sammankallar valmännen ifyra departement, hvilka till följd af dödsfall äro orepresenterade i nationalförsamlingen. Valen skola ega rum den 12 Oktober. Det innes visserligen flere lediga platser i kamnaren, som skola besättas, men regeringen vill afvakta utgången af omröstningen i lessa fyra departement, innan hon utskrifrer nya val. Det är svårt att veta hvilka inskningar regeringen egentligen hyser med fseende på utgången af de förestående vaen. Önskar hon seger för de moderate reublikanske kandidaterne? Troligtvis icke. för de monarkiska kandidaterne dä? I istnämnda fall måste man veta hvilken mo rarki hon gifver företrädet, ty oaktadt det fier sammankomsten i Frohsdorf blott gif ves en tronpretendent i huset Bourbon, finres det dock fortfarande två monarkier, som astämdt separera sig från hvarandra, Man skall utan tvifvel snart af de officiösa hblalens uttalanden kunna sluta sig till regeingeng hållving under valstriden, och här ;ppnar sig ett fält för intressanta iakttaselser. Utgången af dessa val skall emelertid i hvarje fall utöfva ett afgörande inlytande på lösningen af författningsfrågan. — Times korrespondent i Parls berättar, stt de legitimister och deputerade, som besifyit sig till Frohsdorf, blifvit mottaga e af ;refven af Chambord, som visade sig mycket örsonlig. Ingemn, tillägger korrespondenen, kan deck säga sig ha sett det tele sram, som meddelar denna vigtiga nyket. — Den krigsrätt, som skall förlöra maralk Bagaing, kominer att börja sina gessig. er det 6 Oktober, men det egentliga för wöret skall dock icke börja förräv Aon 8 amma månad, SN I en korrespondens från Amanvillers till Kölnische Zeitung meddelas följande skilIricg om utrymningen af franska omädet. Det är en skildring af det ögonblick, lå den siste tyske soldaten öfverskred franka gränsen, Vi hade kommit till gränsen te RRERRRRRE— Lr. nr denna vaka å ångvgagtfnll att Nthärda man