Aftonbladet – 20 september 1873, sida 3

Och detta gäller till någon del fortfarande, ehuru det är förvånande, att en så stor mängd produkter ha kunnst förblifva opåverkade af en vm, som dock äfven inom Österrike fuurit en så glänsande representant som firman J. L, Lobmeyr. Visserligen står denna firma ej mera såsom i Paris 1867 alldeles ensam i sitt sträfvande, men man förstår cj t, att icka dess storartade resultat har förmått medföra en ge nomgripande reformation af hela den österrikiska glasindustrien, Lobmeyr öfvervann den frestelse, som ligger i det färgade och målade glaset och återvände till att uteslutande förädla det rena färglösa glaset, dervid anslutande sig till Englands förebild. Derjemte har han tagit dugliga konstnärer till hjelp; så har t. ex. Theophilus Hansen lemnat honom praktfulla motiv. Dessa lustres, som här fyllde en hel sal, gjorde ett intryck som om man rörde sig i ett förtrolladt feslott från 1001 natt, man simmade i ett ha? af ljus och färgreflexer, mellan former af dea renaste, mönstergillaste skönhet, allt trots denna bländande prakt harmoniskt och lugnt. Här om någonstädes är det på sin plats att nämna den adel, till hvilken ett industriföremål kan höja sig: ået var en atwmosfer af renhet, som här kringflöt en. Utom Lobmeyrs ljuskronor miste vi äfven nämna hans karafiner, glas, desertserviser etc. Först sedan firman här hade nått höjdpunkten inom tidens glasindustri, vände sig Lobmeyr till försök med färgade glas, och man mäste medge, att han äfven i denna r:ktning vusnit stora resultat. Vaser at blött gias (ritning af Hansen o. fl) visa css, att äfven på detta gebiet kan uppnås en vacker verkan, och figurbilder efter Eisenmenger, Rahl o. a. viza, att firman ör på god väg att äfven häruti vinna goda iultat, ehuru vi för vår del långt mera skatta dess transparenta än dess färgade och målade arbeten. Som lyckliga efterföljare på den af Lobmeyr öppnade banan kunna vi nämna J. Schreiber Neffen, som bland annat exponerat en praktfull. Maitrankservis och lätta tina dryckeskannor och glas i god renaiesancesmak. Bländande färgprakt eger en dryckesservis i guld och rödt på genomskinligt glag efter ritning af Aloys Hauser, docent vid österrikiska museets Gewerbeschule. Dock offrade denna firma fortfarande på det opaka glasets altars genom vaser i blå färg, porslinliknande och med fotografimedaljonger på ofärgad grund. Ulrichs former voro ännu mindre fina än Schreiber Neffens. Glasförgyllning och försilfring på stora, ytterst smaklösa vasformer visade Hugo Wolffs Silberglasfabrik und Glasraffinerie, Iglou, Mähren. Graf Harråcbsche glasfabrik i Neuwelt, Böhmen, hade fått den plats i Rotundanv, som meå större rätt borde tillhört Lobmeyr. För fallständighets skull måste jag äfven nämna att Lobmeyr exponerade en mängd arbeten af brons i förening med glas, mycket beundrade, men i mina ögon tunga ger nom det oförmedlade i förbindelsen mellan ien dunkla bronsen och det genomskinliga glaset. Som bekent excellerar Wien genom sina sjöskumsoch bernstensarbeten, och nekas kan det ej, att man i denna väg, hvars specialitet naturligtvis utgöres af tobakspipor och cigarymunstycken fann rätt förträffliga sa ker. Dock lade protuceaterne tydligen mera ! vigt vid att öfvervinna tekniska savårighe Ler än vid att finna ett stilfulit uttryck för j letta praktfulla, mjuka materials egendom-! igheter, och sölunda såg man då pipor med : lanserskor i sn palmskog at oefterhärmligt wrbete och förfärande stillöshet (hos Alois Oarl Schmid:) stuudom ganska rika rococoornament, Till hvilken hög grad af smaklöshet dessa arbeten kunde gå, derom vitbade en sjöskuispiva med bernstensmunstycke, der hufvudet utgjordes af en ensel, som var anbragt så, att skaftets förängniog gick tväreigenom engelns mage ch hufvudets öppning var att finna i enselens rygg! Bätire funno vi då Carl lTiess idg, att forma ett piphufvud som ett nenniskobufvud med ett ofantligt hår och kägg, som yrde kring ansigtet, liknande n rök, och hvars komisk-matialska uttryck äkerligen skulle betydligt höjas, när den erkliga tobaksröken åter hvirflade sig kring etta vilda skägg och här. Se, det var det aening i! Eit ensamt stående undererk i sitt slag utgjorde en pipa med en rupp af Amor och Psyche, skuren i ett 2 ot längt stycke sjöskum med ett munstycke, estående ar ett stycke bernsten af 10 tums ängd! Den var exponerad at Rud. Hoffrann och kosta 600 fl. Luåv. Hartman Eidams expositlon i Lotundan visade äfven en högt uppdrifven eknisk skicklighet i förening med en sälam smaklöghoet i sjöskumspiphufvuden i gö isk kyrkostil — hvad sägs om det? Det återstår ännu att kasta en blick på uwvelerareoch guldsmedsarbetena. Här visar ig måhända allra tydligast hur Österrike rbetar sig ut ur stillösheten! Hvilket af tänd meijan Razersdorfferas sen-renaissance rbeten och bergkristall eller med juveler esatta kärl, och t. ex. Berndorfer-Metalvaarenfabriks naturalistiska vanvett, som ngefär står på linie med många af dessa fskyvärda arbeten, hvarmed vi ännu ofta og lyckliggöras af våra guldoch silfverrbetare, t. ex. borduppsatser med palmer, ärande skölar på sina yttersta grenar och lad, och giraffer stående vid palmens fot! Goldschmidt Söhne, Prag, lemna vackra jölkhvita opaler, omgitna af diamanter. g lär förekommo opaler af 14 tums längåln ch 34 tums bredd. Benunåransvärd i sinlt aturalistiska illusion var en bukett aflilje-h onvaljer, bestående af diamanter. Blomster-!r elkens rand bildades af de finaste silfver-Ja oetsar. Ett liknande illusoriskt arbete var ja ofjuveleraren V, Meyers Söhnes safirdiali em, som efterbildade förgät-mig-ej på ettja tagande och enkelt sätt. Matzenauer im-!u erade genom formernas och stoffete hvarri uära motsvarande rikedom och prakt, detjs: ar gedigna, ebnru tunga former. h En monstrans af guldfiligran med ame-lle ster, karneoler och granater, liksom pa-lte sö och kaik från Franz Xavier Miesler ilm rag vitnade om en ytterst storartad tek-!g ik, men arbetet var tungt och öfverlastudtir sin ornamentik. I Rotundan exponeradeld obek Egidi praktfulla diademer af otro Ik g rikedom i arbete och i stoff, Biedermand nakfulla slöjfer af diamanter. Hos Klin-n osch beundra vi baron Wertheims bord-ie! ppsats, två öppna mussleskel, på volu-jh n ligga hafsnymfer kring den i midtenjri ående Amfitrite. Mindre lycklig förefölljti ig iden till staden Triests gåfva till ami-si 4 Tegethoff: de österrikiska provinserna, !v mringande en Poseidon, som lyfter en ång-si it med tackel och tåg i vädret. För dem, e! mm sätta värde pl, att ett stoff skall imi-lic ra ett annat ofta nog mindre dyrbart, skallik g hos gamme Klinkosch påpeka metall-jt: atyetter, efterliknande gammal marmor, Synnerligen tilltalande voro Granichstäd-st ns briljantsmycken i form af nätverk tilllg alsprydnad, samt ett praktfullt väfdt guld-!d. ilte med spänne af diamanter, ig Slutligen måste jag omnämna en likajsc nakfall kom enkel predikstol af sten i gör ld sk stil för sockenkyrkan i Fiinfhauson r: 00 mt JO VV kr At DD vd TT RR MN OK Vv tt Vt kr 4 FH SR Inn