Aftonbladet – 16 september 1873, sida 2

kats. Några aktningsvärde kamrater mot-lti stodo segerrikt de nye decembristernes an-IR fal! och bragte vårt fartyg i hamnen. Denide senaste kongressen i Manchester lyckades!m fullständigt, och den engelska arbetsklassen,gt bäde fabriksoch jordbruksarbetare, sätterig sig i rörelse för att förverkliga Haagkon-! gressens fordran: Eröfringen af politisk sg makt är arbetsklassens högsta pligt. Dels irländske arbetarne lära sig alltmera inselm nödvändigheten af att göra gemensam sak jtj med sina olyckskamrater på andra sidan ka ly galen och ett hjertligt förhållande inträder g allt mera mellan de britiske och de irländ-t3 ske arbetarne... Flere talrika sektioner iltj Buenos Ayres (Sydamerika) ha anslutit sigly; till föreningen. De förträffliga officiella be-lyp, rättelserna från Massachusetts (Förenta lgt Staterna) ha väckt de herrskande klassernasm vrede genom sina förvånande ovederläggliga l f, afslöjanden af de skriande missförhållanden, q hvilka det nuvarande produktionssättet framkallar. Ur stånd att vederlägga de tillintetgörande konseqvenserna af dessa officiella rapporter och för fege att öppet angripa . byrån, försöka vederbörande att förfalska ! de blifvande rapporterna och förlama byråns )n verksamhet derigenom, att de aflägsna desst samvetsgranne och erfarne tjenstemän och i deras ställe sätta fala verktyg för de be le stående makterna. Händelser af färskt da-! tum föranleda generalrädet att ännu en gång J varna de europeiske arbetarne för amerikanske utvandringsagenters förespeglingar.... Försöket att spränga vår orgarisation ge-!g nom secession har i alla stora industriellalk länder misslyckats. Vid den senaste kon-F gressen i Olten visade sig betydelselörhetenv af den s. k. Jurafederatiouen, denna härd!l för de separatistiska sträfvandena. TI en ickelb alltför aflägsen tid skola äfven de spanske arbetarne komma till insigt om att det bei höfves någonting annat än anarki för attr upptaga striden med de reaktionära mak-( terna. Och om våra bröder i Belgien — det enda land, der secessionen haft framgång — få tömma samma erfarenhetens le bittra kalk, så kunna de endast skylla sinti agen kortsynthet derför. Efter berättel-J sens uppläsande slutades den första offent-S liga sessionen. Af mera bekanta personiigS heter hade ännu ingen infunnit sig. Marx le och Engels ha icke kommit. Sektionerna i Amerika hade endast sändt mandater men ingen delegerad. De i Geneve boende frant ske kommunaderne höra till större delen till? det 8. k, sällskapet för revolutionär profj paganda-, som hör till secessionisternes läd ger, men endast räknar trettio medlemmar. d Bland åhörarne märkte man bland andra geh neral Cluseret och en mängd ryska fruntim-8 mer, som studera vid universitetet i Ziärich. ; 1 Den internationella freds. och frihetsligan har nyligen hällit sin kongress ile Genåve, hvilken slutade den 9 dennes. Manld uppläste och diskuterade afhandlingar afle Brunschvick i Nantes och af Ch. Lemonnier la Om de verksammaste medlen att införald bruket af skiljedom i internationella tviste k frågor, af Michael Laporte i Bordeaux och lt af Firmin Bollard i Paris om grundprin-la ciperna för den moderna internationelia rät u ten samt slatligen af Milkowskii Lausanne lt och af Ch. M. Laurent i Paris öfver denin tredje uppgiften, nemligen att uppdraga enlh historik öfver den federativa principen ochib uppvisa de möjliga tillämpningarna af den-d samma, I anledning at sistnämnda fråga inlemnade Fauvety en skrifyelsa, i hvilken n han förklarado sig för unitarisk republikan n och uttalade sig emot den alltför absolutala doktrin som öfverallt, till och med i Frank-b rike, skulle vilja införa den schweiziska el-jn ler amerikanska kantonalismen. Härpå sva-n rade hrr Virte och Oh. Lemonnier, Denlt sistnämnde förklarade, att han icke yrkadeln att hvarje nation skulle antaga ett system lt af absolut federalism. Federalism var påio det politiska språket liktydigt med donjo menskliga percoalighetens avtonomi. Utanln enhet finns visserligen hvarken ordning el-lb ler framåtskridande; men enhet är icke det-lo samma som centralisation, och verklig enhet is är just hvad som konstitverar fsderatisinen, — in Hrr Hornung, professor i folkrätten vid uniIs versitetet i Gendve, Paul, pastor i Lausanne, a och Pengeot, president i fredsvännernas sam-v fund, bivistade alla sammanträdena. Hriun Hornung inlemnade till och med sn afhandling, hvilken församlingen beslöt att låta trycka 1 ligans tidning Etats Unis I Europe. Vid det andra sammanträdet, då man hbe-i1li handlade frågan om bestämmandet af grund IP valarna för den moderna internationella rät-a ten, antogs följande af hrr Ch. Lemonnier, d Fauvety, Hornung, Jung och Amand Goegg t affattade resolution: Den positiva rätten f bör vara öfverensstämmande med moralen n Grundvalen för moralen är den menskliga9 personlighetens avtonomi. Rätten, d. v. sn den positiva lagen om rätt ech orätt, gäller tt för mer än styrkan, hvilken lagligen kan d ingripa endast för att försvara rätten, Den il: moraliska lagen är densamma i förbållandena l melian folk och folk som i förhållandena ? mellan medborgare och medborgare. Tuförle moralen och följaktligen äfven inför rätten äro folken jemnlika utan afseende påije skiljaktigheten i vare sig områdets storlek 9 eller folkmängden. Folken tillhöra sig sjelfva ti med samma rätt och i kraft af samma prin-h ciper som individerna. De äro ansvariga n för sina handlingar mot hvaranära. De böraja under förbehåll af individernas rättigheterY och mensklighetens gemensamma intressen, s8 sådana de konstateras genom nationernas samstämmiga öfvertygelse, styra sig sjelfva!k enligt rättvisan både på det politiska, gko:!y nomiska och religiösa området. Ingen, vare k sig individ eller regering, kan rättsligen för-i! foga öfver dem genom annexion eller eröf-8 ring. Folkens rätt att tillhöra sig sjelfvad och styra sig sjelfva är oförytterlig och v outplånlig. v En konferens af rättslärdeoch publicister k från Europa och Amerika, som samman: trädt i Gent, har konstituerat ett permanent samfund för den internationella rätten. Det har antagit sina statuter och uppställt trenne ämnen till pröfning: en internationel skiljedomstol, Washington:, fördragets trenne reglor och slutligen kodi-, 5 fcerandet, medeist afslutandet af fördrag,: af grundreglorna för den internationella: e privaträtten. Konferensen beslöt att MM