Aftonbladet – 16 september 1873, sida 2

correspondent till engelska tidningen Stan: lard några intressanta detaljer, af hvilka ramgår, att det stränga fasthällandet vid le gamla sederna och det oböjliga motstånlet mot . den europeiska kulturens inträn rande icke äro så exklusivt förherrskande land desse indianer, som man vanligen företäller sig, utan att äfven hos dem, åtminstone delvis, förekommer en tendens att värma sig den hvita racens civilisation. Fem indianstammar, heter det i ifrågavarande artikel, kunna åtskiljas på indianska området, Cherokees med 17,000 man, Ohochtaws med 16000, Creeks med 13,000, Chickasaws med 7000 och Seminoles med 7000 man, således tillsammans ungefär 60,000 indianer. Då nu desse enligt kongressens beslut ega att helt och hållet sköta sina sgna angelägenheter, oberoende af Förenta Staterna, så hafva inom den mäktigaste stammen, cherokesserne, tvenne mot hvarandra iendtliga partier bildat sig, Rosspartiet och reformpartiet, och till dessa ha de öfriga stammarne anslutit sig. Det förra, som har namn af sin ledare, öfverste Ross, består uteslutande af fullblodsindianer; det vill framhärda i sin stränga isolering från de hvite och förkastar alla från reformpartiet ut gångna förslag om en närmare anslutning till Förenta Staterna ilagar och författning. Reformpartiet omfattar den mera bildade delen af indianerne och innehåller en stor mängd personer af blandad härkomst. Det sträfvar efter en upplösning af stamförfattningen och fördelning af den hittills stammen gemensamt tillhörande jorden på individerne såsom privategendom, med andra ord efter full ständig likställighet med de hvite. Den all: männa meningen är, attreformpartiet inom nationalrådet, hvilket skall sammanträda i November och diskutera denna vigtiga fråga, skall afgå med segern, trots detstora infly tande öfverste Ross lär ega. Ansluter sig nationalrådet till planen om en omgestaltning, så beror dess genomförande på kongressens beslut, och om i sistnämnda fall de smärre stammarne, cbhickasaws och seminoles göra motstånd, skola de sannolikt blifva skilda från de öfrige och förflyttade till en annan del af Nordamerika.