Aftonbladet – 12 september 1873, sida 2

STOCKHOLM den 12 Sept. Genom grefve Manderströms nyligen timade fränfälle har en ganska väl aflönad sinekur blifvit ledig, nemligen president befattningen i kommerskollegium, hvartill hört, om vi ej missminna oss, följande löneförmåner: lön 6000 rår, lönetillökning 1500, arvode från manufaktur-diskontfonden 1500, i allt 9000 rdr rmt. Ett rykte talar om platsens återbesättande. Visserligen skulle vi vilja anse detta rykte alldeles ogrundadt, men en erfarenhet frän förlidet är, då vederbörande icke kunde förmå sig att indraga en bevisligen och efter alla sakkunniges enhälliga omdöme fullkomligt öfverflödig och, atom för innehatvaren, onyttig, väl aflönad reträttplats, gör oss tveksamme om, hvad trovärdighet bör tillmätas den kringlöpande, till och med i enskildbeter utarbetade sägaen. Derför torde det ej vara ur vägen, om vi i väre läsares minne återföra vissa sakförhållanden som, derest ryktet verkligen skulle bekräfta sig, äro egnade att belysa åtgärden, Frågan om kommerskollegii indragning är nu så pass gammal, och regeringen har, att så säga, gifvit så pass mycket på hand i denna till förvaltningens förenkling hörande affär, att redan derför presidentplatsens återbesättande nu mera ej borde komma i fråga. Sedan 1867 års riksdag hos K. M:t anhållit att, till dess frågan om detta embetsverks indragning eller förändrade organication kunde blifva slutligen afgjord, embeten och tjenster inom detsamma mätte endast på förordnande och tills vidare tilisättas, beslöt K. M:t, som ej fann en ombildning af verket ändamålsenlig, att framdeles taga i öfvervägande, om ej dit hörande ärenden kunde på annat till basparing ledande sätt bandläggas, samt att presidentbefattningen för det då varande ej skulle tillsättas, och öfriga tjenster endast på förordnande. Å derpå följande riksdag beslöts en ny, mera vidsträckt framställning om bland annat sammansläende af vissa centrala verk, och då vid 1871 års riksdag motion å nyo väcktes om kollegiets indragning, fick den förfalla, emedan man antog att från K. M:t torde vara att inom kort tid förvänta framställning i ämnet. Den förväntade framställningen har sedan dess ej låtit höra af sig, men de 1871 omtalade, för den i fråga satta indragningen förberedande och underlättande åtgärderna ha emellertid så fortgått, att hela frågan om indragning snart nog skall inskränkas till frågan om ett penndrag, så vida man blott icke ställer så till, att de personer blifva flera än nödigt, hvilka i princip gilla förändringen, men på grund af de obotfärdigas förhinder finna den ogörlig i deras lifstid. Sålunda är manufaktur-diskontenu nu satt på indragningsstat på sådant sätt, att ett af kollegiets vigtigaste göromål snart nog af sig sjeli upphör. -Manufakturdiskontens kreditiv i riksbanken, som 1868 utgick med 2,250,000 rdr, minskades sedermera år: ligen med 250,000 rdr, så att det för inne: varande år var bestämdt till 1,000,000 rdr, hvarpå sist församlade riksdag med ens nedsatte det för år 1874 tiil 500.000 rår. Om 1874 års riksdag tager ett dylikt steg, åter står sedan blott slututredningen af denna bankverksamhet, och dertill lär näppeligen en så vidlyftig inrättning som kommerskollegii manufaktur-diskontkontor vara erforderlig. Derförutan har sistlidne riksdag gjort framställning om kommerskollegii befrielse från ätskilliga smäbestyr, hvilket allt af kollegium på förhand förordats och sålunda ej torde möta hinder. Det är ganska sannt att, utom åtskilliga förrättningar, hvilkas öfverflyttning till andra myndigheter icke kan möta nägon svårighet, nägra likväl återstå, såsom befattningen med handelsoch näringsstatistiken samt med bergsärenden, för hvilka genom särskilda ätgär der måste dragas försorg, när kommerskollegiam upphör, men hvarken vidlyftiga eller till kostnaden mycket nämnvärda förfoganden kunna häraf påkallas. Att de härför nödiga utgifterna endast skulle medtaga en mycket ringa del af de 100,000 rdr, som utgöra ungefärliga: kostnaden för det nuva-l. rande kommerskollegium, tvifvel. Under det att kommerskollegii verksamhet sölunda mer och mer iaskränkes; då af är utom allt sparsamhetsskäl dess indragning länge varit : påtänkt; och då vederbörande sjelfve, såsom ofvan är nämndt, för flere år sedan funnit oresidentplatsen allt för väl kunna lemnas obesatt — hvilket icke motsäges deraf, att man snart derefter ansåg lämpligt att der bereda en beqväm reträtt åt grefve Manderström — borde ett återbesättande af den lediga platsen nu mindre än någonsin kunna fråga sättas. Att hugade spekulanter finnas, är mycket naturligt, men det vore också fullt lika naturligt, om regeringen mot den mer eller mindre bevekande enträgenheten bemannade sig till ett bleklagdåt nej, hvilket föreskrifves sä väl af hänsyn till representationens önskan, som af omsorg om hennes egen ställning. När riksdagen visar sig obenägen mot begärda löneförök-i ningar, är det j ovanligt att få höra talasi om obillighet, personlig opposlilon m. m. lylikt, säsom då det ej länge sedan måste stverlemnas åt gemensamma voteringar att ösa tvisten om de af en och annan depar.ementsghef bogärda, obetydliga förhöjaraö sar I anslagen för devärtemcuiens expedi tioner, Sådana anklagelser äro nu mycket lättsagda, men stundom också något för lätt — jänkta. Sistlidne riksdags anhållan att K. M:t ;bohagade taga under öfvervägande behotyet ve lönetillökning för elementarläroverkens ärare, utgör en i hög grad märklig not till dessa anklagelsers text. Men om, när i J f ( ( l f i 1 E t 1 ö I t 1 1 s f f s C ; f 1 1 j ! f aldrig någotallvarligt försök göres att. istadkomma den äfven at K. M:t så mycket omtalade till besparing ledande; fövenklin. s RvR na. rna för att follgöra sina beställningar. li