Aftonbladet – 25 augusti 1873, sida 3

godt pris. Jag erkänner att jag blef angenämt öfverraskad vid att emottaga en räkning på fyra pund, sju ghillings och sex pence, då jag hade väntat mig en på tjugu eller trettio. Jag debiterade er, mylord, fö hvad min tid verkligen var värd. Jag skulle hjertligt önskat att den varit värd mera. Tviflar inte på det, sade lorden lika förbindligt gom lakoniskt. En annan person skulle måhända, om han varit på mylords plats, som erkänsla för Toms tjenster skickat honom en invisning på tjugufem pund, men detta var icke denne mans sätt ait gå tillväga. Han bade rätt och slätt betalt den begärda summan, men han hade tillika tecknat sig till minnes Tom såsom en mar, den han kunde anförtro ett värf och den han visste skulle utföra detta värf på ett billigt och samvetsgrannt sätt. Jag hör att ni reger ut i kriget? — att ni tänker förena er med den turkiska kon tingenten ? Ja, så är min mening. Jag förmodar att ni är väl bekant med den delen af verlden? -Mycket väl. Och med de språk som der talas? Visst inte med alla. Ryska och tartari ska känner jag väl; turkiska någorlunda — två eller tre af do cirkassiaska dialekterna kan jag möjligen bjelpa mig fram med. Hm! En rätt vacker lista. Persiska? Blott några ord. Hm! Kan ni lätt inhemta ett språk, så förmodar jag ni kan lira er flera. Mr Thur nall, jag betviflar inte alls att ni skall göra er pligt vid den turkiska kontingenten. Tom bockade sig. Men jag ber att få fråga en sak: är ert