Aftonbladet – 25 augusti 1873, sida 3

j då borde man äfven få bugt med den för dömda republiken, som har den oblyg heten att ännu lefva, oaktadt allt sen gjorts i Chislehurst och Frohsdort för at slå ihjäl odjuret, MHvilket väsen har mal ej stäilt till för den der gamle Thiers, di han passerade genom östra Frankrike sam till och med ända in i Elsass! Der så; man icke Frankrikes ungdom (de 32 kej serliga kammarjunkare-aspiranterna), uta hela befolkningen, som gick befriaren til mötes. Är det icke löjligt? Hvad har vä gamle Thiers gjort i jemförelse med grefve af Chambord och Napoleon den tredjes son Att på det sättet fira, ställa till riktig: triumftåg för en gammal f. d. president, de går nästan för långt, och det har också väckt ett oerhördt uppseende i det öfrigs Europa, till och med bos oss, fastär vi haft mycket annat att tänka på, t. ex. på baron Gedalia, som öfverraskat oss med ett besök. Hsn kom ännu mer oförmodadt än tyske kronprinsen. Vi som trodde att baronen stod och vexiade vid Höibroplads och helt gentilt gaf 48a för svenska sedlar eller satt och kalkulerade sin vinst på franska länet, bvilken utfaller blott processen blir afgjord, blefvo högst förvänade öfver attse honom på Norrbro. Baron Gedalia på Norrbro så här dags på äret, det måste hafva en djup betydelse. Lotsfrågan kan det gerna icke vara, ty hon är afgjord tills vidare. Men diplomatiskt är det. Man behöfver blott se på baronen för att öfvertyga sig derom. Det säges också att baronen är hitkommen för att aflemna sina kreditiv i egenskap af-ambassadör för en nordafrikansk stat, till hvilken vi fordom betalade tribut. Kanske att baron viil betala oss igen hvad vi gåtvo ut för den affären, eller åtminstone lemna ess en liten mellangift i några gross af den mycket omtyckta s. k. Nischan. Här finnas icke få personer som skulle blifva särdeles glada öfver don presenten. Flertalet af Stockholms befolkning skulle dock blifva ännu gladare, om baron Gedalia, sksom vi äfven hört uppgifvas, kommit hit för att göra i spårvägar. Då äro vi genast med honom och önska honom all tänkbar framgädrg. I hvad fall som belet hoppas vi, att baron snart bryter den djupa diplomatiska tystnad, han hittills ansett sig böra jakttaga. Skola vi verkligen jå spårvägar en gång i Stockholm? Vi hade ett svenskt bolag, som ville åtaga sig att göra sådana, och det bolagets framgång önskades af alla, men så eklde det affären, hvilket man kan beklaga, utan att derför på ringaste sätt missenna bolaget den lilla vinsten på försäljningen. Egentligen kan det vara likgiltigt Iwem som bygger svpärvägar ät oss, blott att de blifva bygda och det rätt snart. Det fauns ocksä, kanske att det till och med finnes ännn, ett bölag som gkulle bygga arbetarebostäder och hade för det ändamälet köpt in tomter på Kungsholmen, men hvil ket tyckes operera med hemlighetsfull försigtigbet och för närvarande sysselsätta sig i synnerhet med det ljuftva göra intet. År bolaget verkligen ännu bland de lefvandes antal?! Kanske bolaget bor på landet under sommaren eller ligger vid vestkuster och badar eller har gjort en liten utflygt till Wien? När bolaget slutat sina sommarnöjen, kommer det kanske åter att sysselsätta sig med byggnadsfrägan. Det torde åtminstone icke vara alldeles omöjligt. I den förflutna veckans Ny Illustrerad Tidning finner man en illustration till frägan om bostadsnöden i Stockholm. Det är en karakteristisk bit, som man kan hafva sitt stora nöje af att se på, i synnerhet om man en regnvädersdag sitter i ett väl ombonadt rum och smuttar på sitt kaffe efter middagen samt dertill har en fin havana och en liten, goå likör. Ha, ha, ha, hvad de taga sig lustigt ut, de der kostliga figurerna, med sina sängar, soffor, byråer och allehanda husgerådssaker i bergsskrefvorna! Ja, en stor stad kan hafva sina pikarta sidor, till och med sina zigaenarläger, fastän ziguenarne äro beskedliga skräddare och skomakare gamt andra arbetsmenniskor med hustrur och barn, som aldrig gjort något ondt, hvilket onekligen förtager mycket at det romantiska, men gifver förhållandena en skarp realistisk belysning, och realismen är ju konstens uppgift för närvarande. En husegare har i den förflutna veckan uppträdt som insändare i N. Dagiigt Alle: handa och sökt trösta allmänheten dermed, att man icke öfver allt i Stockholm behöfver betala 2500 rdr i årlig hyra för en icke pyreparerad väning om 6 rum och kök. En södan lägenhet får man på Ladugårdslandet och Söder för omkring 1000 rår, förklarar han. Tänk ett twsen endast! Det är ja oerhördt billigt för eu våning vid ävdan af Qvartersgatan kanske eller vid Wollmar Yxkullsgatan, hvars idylliska frid skildrades i lördagens nummer af denna tidning och der man har ständig tillgång till bad vatten, till och med till gytjebad, hvilket alltid kan spara in en resa till Strömstad. DA TÄT Fe 2 EE AK RR RR