Aftonbladet – 23 augusti 1873, sida 3

ti verkan på dess invånares helsa. Vi hafva -lmänga sådana exempel från andra länder, -lisynnerhet England, hvarest dränering af -lvissa större städer visat sig kunna uteIstänga sjukdomar från områden, der de förut haft sitt älsklingstillhäll. I Tysklaud har -Isedan några år tillbaka den största vigt I blifvit fästad vid denna angelägenhet, och , I dräneriogsförslag för åtskilliga större stä -I der blifvit dels framlagda, dels satta i verk eller bragta till utförande. För vissa terriItorier af Stockholm är denna sak, enligt .jmin tanke, en lifsfråga, på hvars allmänna betydelse jag velat begagna tillfället att Ifästa sundhetsnämndens uppmärksamhet och TIhvilken jag önskade mätte tillvinna sig sundI hetsnämndens lifiigaste intresse. Hvad nu langär den af sökanderna framställda begäJran, att sundhetsnämnden måtte förorda marI kens torrläggning inom egendomarne vid Timmermansoch Wollmar-Yxkullsgatorna, finner jag, i öfverensstämmelse med hvad jag ofvan haft äran yttra, denna högst billlig och så mycket mer förtjent att understödjas, som de osunda förbällandena, för dhvilka invånarne äro utsatta, äro oförenliga med den allmänna helsovårdens fordringar, och från sådan synpunkt hvarken kunna leller böra längre fortfara. Då emellertid ett sådant arbete, för att planmessigt och i tillbörlig utsträckning utiöras, torde draga längt ut på tiden eller lätteligen tyvärr blifva stäldt på framtiden, föreslår jag att sundhetsnämnden till vederbörande hemställde att provisionella mått och steg vidtagas, t. ex. medelst nedläggands af tegelrör till: närmaste afloppstrumma, eller på annat sätt, på det icke de hus, som äro mest blottställda, måtte förvandlas till reservoirer för förskämdt vatten, och dess invånare blifva nödsakade att utrymma desamma. Stockholm i September 1871. C. G. Grähs. Efter detta hr förste stadsläkarens sakrika och väl motiverade utlåtande kan det väl tyckas att hr Winborgs billiga begäran skulle villfaras, och måhända trodde han det sjelf. Men i sådant fall hade han, såsom man säger. gjort upp räkningen utan värden., Sundhetsnämnden litade nemligen icke fullkomligt på hr förste stadsläkarens meddelanden, utan utsägo tre delegerade, hvilka egde att kontrollera hr förste stadsläkarens uppgilter och till nämnden inkomma med utlåtande häröfver — Efter verkställd besigtning å stället bekräftade dessa herrar visserligen bvad hr förste stadsläkaren hade yttrat angäende sjelfva lokalens beskaffenhet, men förmodligen anseende allt hans ordande om kommunens skyldighet att vaka öfver allmänna sandheten m. m, samt hans åberopande af andra länders erfarenhet i den vägen för endast slidder sladder, tillstyrkte de, tvärtemot förste stadsläkarens allvarliga varningar, att end st anbefalla hr Winborg att dagligen pumpa, hvilket äfven blef suudhetsnämndens beslut. Emellertid blef distriksläkaren dr Halloasren anmodad utöfva tillsyn och anmäla om vederbörande husegare ej stälde sig till efterrättelse nämndens åläggande att befria traktens källare från vatten. Till följd häraf fick br Winborg mycket riktigt förnyade uppmavingar att pumpa. Också pumpade hr Winbo:g. men så kom polisen och förbjöd bonom pampa, om vintern, emedan det då var för kallt, och om sommaren emedan det var för varmt; och så blef hr Winborg pliktfäld och slutade pumpa, och så blef det slut med åren historien. Men pej! det kan -j, det får ej vara slut derpä. Jag kan ej fatta möjligheten af ett forfarande förbiseende af en för allmänna l: sundheten så vigtigz angelägenhet som den i fröga varande, och jag vill i det längsta hoppas att en för samhället nödvändig om kastning i bundhetsnämadens åsigter i dy-l. lika frågor med det snaraste mätte exa rum. : Ty antingen är allt hvad dr Grähs yttrat om den stora nyttan a! dränering o. d., allt hvad i dessa ämnen biifvit skrifvet af utmärkte vetenskapsmän en uppenbar lögn, och all, från eget och andra läader hemtad erfarenhet en stor hbumbug, eller ocksä ärl förhäl:andet med den underbara källaren på Wollmar Yxku!lsgatan en skandal för Stockholm, en skamflick, som jag icke kan tro att detta vackra Stockholm längre vill föråraga. I förra f.lict, och om detta kanl bevisas, så vore det ju en därskap att längre j: belasta Stockholms kommun med så dryga afgifter för renhällning, torrläggning af vissa platser erc. etc., ja, om allt som nu anses vädligt för allmänna helsotiliständet befunnea vara helt och hållet oskadligt, så kan jag knappt inse hvartill sjelfva sund: hetsnamnden skall tjena; och i senare fallet har samhället rättighet fordra att sund hetsuämnden, Evwminstone i sådana frågor som denna, mera lyssnar till sin föredragande synnerligast då hans åsigter äro så väl grundade som fallet är i denna ange lägenhet. och att den icke fattar beslut om vidtagande af åtgärder, fom föredraganden förklarat vara våjliga för allmänna helso: tillståndet, om nemligen föredragandens uttalade åsigter icke blifvit fulleligen veder lagda. Det skall emellertid blifva rätt intressant att se haoru denna vigtiga angelägenhet kommer att behandlas sedan den äter blif vit upptagen till pröfning. Jag och biträdande läkaren vid provisoriska barnbördshuset dr Groth hafva nemligen helt nyli gen af omtanka för den sjukvårdsinrättniog som biifvit anförtrodd kt vår vård och i den allmänna sundhetens intresse, til! k. öfverstäthållareembetet inlemnat en anmälan om det redan flere gåvger öfverkla gade förhållandet, samt till denna anmälan bifogat prof af vatten, hemtadt dels ur källaren i huset n:r 17 Wollmar-Yxkull och dels af grundvatten under golfvet set n:r 32 Timmermansgatan. Aniedningen till denna anmälan är följande: Etter att helsotillståndet å prov. barnbördshuset en längre tid varit särdeles godt, insjuknade plötsligt den 28 Maj 4 qvinnor i barnsängsfeber samt afledo, utan att vi kunde förklara orsaken härtill, Derefter blef väl helsotillstånd t äter någon tid mera gynsamt, men har dock fortfarande varit mindra tillfredss:ällande. I den förmodan, att Iden omgifvande traktens vattensjuka beskaffenhet kunde vara ätminstone en bidragande orsak till underhållandet af den yppade sjukligheten inom inrättningen, företogo vi äter besigtning af de ofvannämnde osunia lokalerna, hvarvid vi funno den oftanämnda källareu 1 huset p:r 17 Wollmar -Yxkullsgatan uppfylld 2f ett gement stinkande vat ten, samt erhöllo af hr Winborg den upp: lysniog, att inom nämnde lägenhet förekommit åtskilliga fall af svårartad kolerin; och vid hesök i huset p:r 32 Timmermansgatan I framställde sig för vära bligkar en i hög grad upprörande syn. Man hade nejnligen i ett rum på nedra botten uppbrutit golfvet för att i rummet inlägga vattenledningslrör. Under hela golfvet befanns då en djup grop uppfylid af ett smutsigt, stinkande vatten och de uppbrutna golfplankorna alldeles nuppruttna. Och i dylika bostäder är det dogk mppniskor som dväljas, menni Iskor ined samma skyldigheter, men också med samma rättigheter gom alla apdra här skola de lefva och arbeta och här skola deras barn uppväxa. Man behöfver i sganning icke vara hvad man kallar känslo