Aftonbladet – 22 augusti 1873, sida 2

. Mahon sätter utomordentligt värde, och att -Iman då 1 armen, till följd af de löften tihat giftit vid maktens öfvertagande, icke e ilätgrö skulle atse honom för en oribållig män. Magne skall i sin skritvälse ha ytt: tlrat, att Mac Mahon skulle göra sig skyldig -Itill ett skändligt förräderi, om har inläte sisig på rojalisternes planer, och att det vid hlett sådant förhållande icke skulle vara nåIl got annat för Mö (Magne) att göra än Å lätt ingiiva eh eiad afskedsansökan. , Bonapartisterne äro högeligen förbittrade och de lära ha sökt förmå radikalerne och a Thiers anhängare till ett gemensamt fölt för not Tee gen, 2 rligtvis på det vilkor att varje part. framt HARKNAR på framti den, Uaderhandlingarna föras at egå r bladet Ordre, Fauconnerie, ocu aepyterade jAbatucci Om republikanerne komma att gå in p deras förslag, får framtiden ut visa, Detta beror företrädesvis på Thiers, sig i spetsen för hela kå Hartlöv. Frighöten. t misterne och orieanisterne, ci -jmed Jourmwil de Paris, mellan rojalisterne af tl högern och vensterr lär ännu icke vara ; fullständig. Grefven afParis vill nemligen -Jicks uppfylla tvenno vilkor, som man före:jlagt honom; Döt ena består deruti, att han (skall erkänna Ton Garlvs som legitim ko-Inuäg af Spavien, och döt ändra Er ut på, latt han skall afgifva en förklaring om, att ti han icke vill söka någon öfverenskommelse ijmed fransmännen, om konungen icke blifbiver ense med dem, Hertigen af Chartres jarbetar af all kraft på att förmå grefven -Jatt göra dessa oftergifter. Hertigen fäster ; för öfrigt 23 litet aftöckde tid sin. far och t RR det rep e vg I farfar, att kan för någta dägar tedan säde j till en deputerad; som trots fusionek fort: Ifar att vära ttogen familjen Orleans grund;jsalser: Jag förstår er icke, jag Bär för min egen del aldrig varit orleanist.. Ett ndrade tänI vitnesbörd om Mac Mahons I kesätt har man äfven i den jatt kabinettets officiella org: I börjat yttra sig med vida mindre tillit anI gående fusionens följder. De officiösa bla iden Praugais Moniteur m. fl. akola ha fött bestäma vefallning Öt försett dunat språk., ) Under det regeringen i Preussen utkämpar sin etrid mot de ultramontara kafolska frestörna, möter hon äfven motstånd hos det örtodoxa IitholskA pråstårakapet de med detsamma liktänkande qvariefvu jaf det gamla junkerpartiet, och denna op position antager derjemte i säväl Hannover som Heason ex bartikularistisk karakter. I J Hessen ha sålunda för icke 11255 sådan 43 lutherska prester protestsrat mot upprättandet af ett evangeliskt konsistoriam (d. v. 8, Epmpnsamt för de Intherska och reformeria iörsomlingarne! oh de kafya samtidigt iodirekt protesterat mot landets för ning med Preussen, derigenom att de upptagit ett yttrande, som antyder att förhöl landet skulle ha varit annorlunda, om konupgen varit deras angestammte lands Herre öck sött sädat Högste Wiskop, Man ser också Kreuzzeitung motarbeta kyrko Gch undervisningsministern Falks inväljande i seputeradskammaren, under det den officiösa Provinzial-Corresp. polemiserar mot de konservativa, d. v. s. mot junkrarne, som icke vilja följa regerlogen på hennes på en gång konservativa och framåtskridanåe Sätt äF gjordt nationelia bana. Det är i öfverenssrtämmelse härmed, som chefen för yttersta högern i deputeradekammaren, Gattberg, och sn af hans politiska trosbröder blifvit afskedade svt landtråd i Pömstorn; väl när mast för deras motstånd mot kretsordningens genomförande, och ett nytt vigtigt steg förberedes mot junkerpartiets isfiytande genom det förslag wlll et hy broövinsordning,! som utarbetas uti inrikesministeriet. Alla politiska parsisr börja nu vidtagal åtgärder till de under loppet af ett halft års tid förestående landtdags och riksdagsvalen, och de börja redan beräkna den styrka, j. Jde tndar nästa session, skola upppå Så! Inada vänta socialdsmokrateräg, ätt rike dagsvalen komma att vinna sex kretsar i Sachsen; redan vid senaste val fingo de i allt 42193 röster af 207.369, och sgåtida icke. motpartiersa visa stor if ver och sammanhällhiag, Skola sogialdemokraterne denna gång blifva lyckligare, I Sydslesvig skola de komma att rösta pål. folkpartiets kandidat, grefve Budissin, och . i Flensburg på den danska kandidater; så! säges det ätminstone, I Holstein och Sydslesvig skola de ifriga Schleswigholstei-, narnes ånfo försöka, sia krafter och på, ott partimöte i Neumunster I slitet afförral. månaden, der omkring 150 personar voröi; närvarande, antogs en proklamation till våra , landsmän, som utom klagomål öfver btakilliga oförrätter, som tillfogats landet i mar, terielt hänseende af preussiska regeringen, !, be pra bidandet af en egen schleswig-, holstelosk ståt som partiets progräm; Detii försäkrar om sin trobst iof riket; öch tror; att Tyskland skall vara bättre betjenadti, med att få en frivilligt sig anslutande statl; än en motvilligt förenad provins, samt attj; denna ordning, som öfverensstämmer medl; bervigdömenas rätt, ära och behof, äfvenlq bäst skall kunna motarbeta det utifrån in-l, trängande omstörtslngspartiet. Det fallerjt af Big ajulft, att detta steg blifvit mycketie illa tipptaget I dö öfficlösa ock nationale ls preussiska tidningarna. t En ny skoloråning för Posen har bestämt, i att tyska språket skall vara undervisnings-lg ämne äfven i byskolorna, Vitare har utkommit en skolordniog för Elsasr, enligt! hvilken alla skolor undantagande facksko-g lor för barn, öfver 14 år, skola stå underle inspektloå och följa bestämda hörffor fi syn: r nerhet riktade mot de många katolska sko-l!j: lorna och pensionaterna för unga flickor). jip Uudervisningsspråket skall vara tyskai allajj: högre skolor; dock skall undervisningen Ila franska språket kunna gifvas på franskå, lf och äfret skall under sörekilöa förhållans!s den kusna gifvaa fransk indervisning 1 ma-jg tematik, fysik och kemi, likarom en vid: sträcktare änahing af franska språketlg skall öedkiftas på dot frånska och Blanip dade språkområdet. I Breslau kom det:den 12 dennes till tu-!y multnaciska uppträden i anledning af ett!s: social-demokratiskt arbetaremöte, hvadan möjs! tet upplöstes at polisen. Bland de 1000 när: !m varauda fiinnoS mällga thedlermmat al Inter-g: sätionale, Bvilka förani dde stridigheter der-v ör att det demokratiska arbetarepartiet ville ly eda förhandlingarne. Då arbetareföreninD sens president Hasenclever ville intaga ord. jd örandeplatsen, uppstod ett förfärligt nmult, jså om fortfor ända till dess han gaf ordet ät!la n medlem af Internationale, som genast! hi ramstälde stt förslag om act Haseneleverur Bsom shömlig fegtringsagdnt Ock förrädärs!ds not den rätta sociala folkfribaten. iockelaf nätte få fungera såsom ordförande. Nulve ippstod ett nytt, våldsamt tumult, som slu-)en ade med ett allmänt slagsmål ända till dess so olisen rensade lokalen. I Diisseldorf ha oyndigheterna den 13 låtit pedtsga pla-gr at, I hvilka uppfordrades till ett allmänt!go olkmöte, Den största utbredningen synesut en sctialistiska rörelsen ha i konungariketro; ackseh. . Här har arbetarepartiet oppställt! at extio kandidater till de förestående rikspr rn rr rr