Aftonbladet – 14 augusti 1873, sida 3

på de öfrigas bekostnad, icke urarta till någon spansk frihet. I ett svarstal till Throndhjems arbetareförening vid en serenad, som denna gaf honom under kröningsfesten, yttrade konungen sig specielt om arbetarefrågan i vår tid. Tyvärr har man icke så utförliga och noggranna referater af dessa särskilda kvnogliga yttranden, som fallet är från de allmänna diskussionsmötena och festerna. Förutom de två nyssnämnda politiska mötena i Throndhjemstrakten har ett rykte gått derom, att ett dylikt, till hvilket äfven storthingspresidenten Sverdrup skulle vara inbjuden, skulle vara påtänkti Bergen; men om detta blir af, är väl ännu ovisst. Emellertid har man i Bergen fått en annan gammal och känd gäst till sig, nemligen Ole Bull, gom på de senaste åren har uppslagit sin fasta bostad i Amerika, men om sommar ren kommer öfver på besök till Norge för att tillbringa några månader på sin vackra villa i närheten af staden Bergen. Ehuru han står vid mannaårens yttersta gräns — han är nu 63 år gammal har Ole Bull fortfarande bibehållit samma rastlösa energi, som alltid har drifvit honom att jemte sin konsträrsverksambet söka sig andra uppgifter att arbeta för. Under de senaste månaderna bar han varit sysselsatt med att sätta en storartad subskription i gång bland sina utvandrade landsmän till förmån för en minnesvård öfver Lej! Erikson, Amerikas för. ment förste norske upptäckare. Den skall vara färdig till år 1876 och aftäckas på den amerikanska författningens hundraåriga födelsedag ; stället, der den skall resas, har ännu icke blifvit bestämdt; det har varit fråga om Chicago, Madison, Decorah, S:t Paul eller Minneapolis. Ole Bull har nu under de senaste månaderna rest omkring i Amerika och gifvit konserter till förmån för denna minnesvård, men han har icke åtnöjt sig härmed. En brefskrifvare i Decorah meddelar några upplysningar om Ole Bulls afsigt med denna sin konsert-tourn6, hvilka äro så betecknande för den gamle konstnärens eldiga och sangviniska natur, att jag icke kan neka mig nöjet att här meddela dem. Ole Bull — skrifver han — har en dubbel afsigt med åetta monuments uppresande. Det är icke nog med att det skall lända till ett minne af vära fäders djerfhet och företagsamhet. Han vill, att vi skola åraga nytta deraf, derigenom att vi glömma det lappri och de stridigheter, som i detta vårt nya land ha skilt oss åt och åstadkommit så mycket ondt bland oss, när viräcka handen till detta företag. Han villresa ett enhetsmonument åt oss, såväl som ett minne af fädren. Hans afsigt med dessa konserter är icke heller allenast att samla penningar till minnesstoden. Han griper tillfället till att få tala med personer och lägga dem på hjertat det utomordentligt gagneliga i en närmare sammanslutning till hvarandra, så att vi slutligen räcka hvarandra brodersbanden och icke låta obetydliga frågor splittra oss, som härstamma från samma ll: folk, ha samma fädersland, tala ett språk, ha en religion och lifvas af samma frihetsanda samt dela samma sorger och fröjder, Detta har äfven så till vida intresse, som det vitnar om att det utflyttade Norge på andra sidan om Atlantiska oceanen börjar splittras och sammansmälta med den amerikanska befolkningen; ty en sådan tendens måste väl göra sig gällande, då man finner det nödvändigt att genom en direkt agitation och genom att resa ett yttre tecken arbeta för upprätthållandet af Samlingstanken och enhetskänslan bland dem. Huruvida denna tendens inågon mån skall kunnal: hämmas, och huruvida det öfver hufvud taget skulle vara lyckligt, om de invandrades : aseimilering med den amerikanska befolk-. ningen i någon grad kunde försinkas, torde : väl vara tvifvel underkastadt. Tager man : i betraktande, huru den norska befolkningen i Amerika är fördelad, tyckes det ickel. vara synaerlig fara för, att denna — när allt kommer omkring dock oundgängliga —Iassimilering skulle komma att försiggå så hufvudstupa, att de nye invandrarne gingel miste om-det stöd, som det alltid under den : första tiden af deras vistelse i Amerika skall vara för dem att kunna taga sin till-: flykt till större grupper af landsmän, som ännu ha bibehållit det norska språket och sin norska nationalitetskänsla. Hittills har nemligen den norska invandringen till Amerika samlat sig i några få af staterna.. Nägra upplysningar, som just i dessa dagar ha blifvit framlagda af det norska statistiska embetsverket, visa detta på ett mycket klart sätt. Man finner af dessa, att vid den senaste amerikanska folkräkningen var antalet af personer, födda i Norge och bosatta i de Förenade staterna den 1 Juni 1870 tillsammans 114,000 (mot 44.000 årl 1860 och blott 13,000 år 1850). . Af dessa 114,000 voro likväl 105.000 bosatta i fyra stater, nemligen 40.000 i Wisconsin, 36.000 i Minnesota, 18,000 i Iowa och 12,000 i IHinois. Sedan den tiden har den norska befolkningen i Amerika för öfrigt tilltagit betydligt, då under det andra halfåret 1870 samt åren 1871 och 1872 tillsammans 38,000 personer ha utvandrat. Om man inberäknar den sannolika minskningen och tillökningen genom dödsfall och födelser, får man det resultatet, att de invandrade norrmännen och deras barn nu utgöra en befolkning i Amerika af mer än !a4 million menniskor. Den norska befolkningen i dessa fyra nyssnämnda stater har öfverallt ökats mycket starkt, mest dock i det rakt vester om Wisconsin liggande Minnesota, der det tyckes skola bli en större norsk befolkning än i sjelfva Wieconsin. I Minnesota var antalet af norrmän öfver 22 procent af den främmande och 8 procent af hela befolkningen, i Wisconsin respektive 11 och 4 procent, i Iowa 8!j2 och 1!e procent och i Illinois 2 och !2 procent. De äro således utan all jemförelse starkast representerade i Minnesota, der de med sina i Amerika födda barn kunna antagas utgöra litet öfver en sjettedel af statens hela folkmängd. Till jemförelse kan det kanske i sammanhang härmed vara af intresse att nämna, att anvalet af de Förenade staternas i Sverige jödde invånare var år 1860: 18,625 och är 1870: 97,300. Antalet af de i Danmark jödde var respektive 9962 och 30,000. Svenskarne ha förnämligast slagit sig ned i INinog (der de år 1870 utgjorde 30.000), Iowa 10,800) och Newyork (5500); i Wisconsin voro de blott 2800. Danskarne finnas isynterhet i Wisconsin (5200), Utah (4957), Tili10is och Iowa. I Minnesota funnos blott mat ft rt nt SR fä OA Jon fr rat fr