Aftonbladet – 11 augusti 1873, sida 3

Article Image
e bruket deraf ej vore så allmänt, söm önskligt . vore. Talaren ansåg det derför vara nyttigt, Jom i hufvudstaden funnes en person, som kunde tillhandagå jordbrukarne med råd dels i detta !l afseende, dels ock i fråga om beskaffenheten af flde i handeln förekommande artificiella gödnings-lämnena. Som jorden i allmänhet inom distrikrv tet vore ctenburden, hade några nya åkerbruks,redskap ej vunnit synnerligt insteg; jernspettet vore det, som mest behöfde användas. Beträffande ladugårdsskötseln så lemnade den mycket löfrigt att önska. Endast på tvenne ställen, I Margretelund och Smedby, funnes en god krea-Htursrace, och på det senare stället hade man till loch med kommit så långt, att man bildat en särskild stam; allmogens kreatursrace behöfde betydligt förbättras. Mjölken från många ställen försändes till Stockholm, och på andra åter lanvändes den på gödkalfvar. Hvad slutligen langinge binärivgarna, så vore derom ej mycket att säga: trädgårdsskötseln stode lågt, likaså slöjdskickligheten; dock vore det att hoppas, att allmogen hädanefter snart skulle till följd af den undervisning, som lemnades i folkskolorna, komma derhän, att den kunde tillverka en stor Idel af sina åkerbruksredskap sjelf. I Den avdra frågan, eller ;hvad erfarenhet har vunnits om de olika slagen af gödningsämnen, och huru har afkasiningen varit, då de blifvit använda på olika sätt eller under olika årstider?gaf anledning till en vidlyfrig diskussion. som öppnades af hr Arrhenius, hvilken gaf en framställning af det lätta och billiga sätt. hvarpå man kunde undersöka hvilka artifi pv gödningsämnen vore för jorden lämpligast, ty i detta fall kunde inga speciella regler uppställas. Hittills hade mest användts superfosfat, hvilket ock vore riktigt, då jorden i allmänhet behöfver en stor mängd fosforsyra. Om den emellertid ej verkade, kunde detta bero på flera omständigheter, och en jordbrukare borde ej misströsta om han ej genast finge se verkan af artificiel gödning, utan dermed for:fara, dock noga aktande sig för att begagna ett enda slags gödningsämne, utan varierande dermed, till dess han funnit det rätta. Såsom ett verksamt gödningsämne för all slags jord rekommenderades stallgödsel, blandad med superfosfat, som ej blott åstadkommer rikare skördar, utan ock förbättrade jorden. Såsom bevis för att kostnaden för artificiel gödning väl betalade sig anförde tal. att, såvidt hans erfarenhet sträckte sig, deu jordbrukare, som en gång med allvar börjat begagna detta sätt stt förbättra sin jord, aldrig upphörde dermed, utan år ifrån år ökade förbrukningen deraf. Detta visade sig bäst i Skåne och Halland, der bönderna nedlade stora summor på inköp af artificiella gödningsämnen för att sålunda -göra sig penningar.. et intressanta föredraget af slöts med den förklaringen, att den vinsten ej vore den enda, att jordbrukaren med 100 procents tillökning återfinge det kapital. som han användt på inköp af artificiella gödningsämnen, utan växterna blefve tidigare utvecklade och mogne, hvilket i synnerhet vore af vigtifråga om hvete, som sålunda blefve befriadt från en af sina farligaste fiender. nemligen rost. Hr Oscar Carlsson, som derefter fick ordet, meddelade den upplysningen, att med innevarande års början ett rationellare sätt beträffande användandet af de artificiella gödningsämnena gjort sig gällande, i det afsättningen af väfveoch kalihaltiga gödnaingsämnen hos det olag talaren representerade nära femdubblats. Jordbrukaren hade nemligen kommit till den erfarenheten, att användandet af superfosfat ensamt ej längre gjorde tillfyllest, alldenstund växterna äfven fordrade andra näringsämnen än sådana, som derigenom kuude dem tillföras. Tal. yttrade derefter åtskilligt om vådan af att gödsla för sent, ty detta vore ofta orsaken till den uteblifna verkan af de artificiella gödningsämnena. Så väl hrr Arrhenius och Carlsson som professor Bergstrand yttrade sig ansgående den af hr Boström uttryckta önskan om lämpligheten af att kunna erhålla en person, som kunde med? dela jordbrakarne råd beträffande de artificiella gödningsämnenas daglighet och användande i hvarje särskildt fall. Alla tre talarne öfverensstämde deri, att faran att erhålla odugliga gödningsämnen numera vore ganska ringa. att det vore lätt att få deras beskaffenhet undersökt. men att det vore omöjligt att i afseende på deras användande meddeta några bestä regler, utan denna fråga måste af hvarje särskild jordbrukare medelst undersökningar afgöras. Den sist nämnda talaren redogjorde äfven för åtskilliga försök i ofvan antydd riktning vid landtbruksakademiens experimentalfält och omnämnde i sammanhang dermed, att superfosfat med en tillsats af qväfvehealtiga ämnen på den styfva lerjord. hvaraf åkerjorden der består, lemnat goda resultat. Sedan elntligen grefve Cronhjelm redogjort för sin erfarenhet i fråga om-de artificiella gödningsämnenas nytta och dervid upplyst, att han fannit verkan af superfosfaten vara mycket beroende af väderleken, afslöts diskussionen om den andra frågan. Af de öfriga fyra öiverläggningsämnena blef blott det fjerde i ordningen föremål för någon diskussion. Denna fråga var af följande lydelse: Hafva några nyare slåtteroch skördemaskiner visat sig på ett framstående sätt ändamålsenliga, och hafva i öfrigt några nyare redskap anskaffats för stt underlätta arbetet eller bespara handkraften? Flere talare uppträdde för att meddela sin erfarenhet beträffande slåtteroch skördemaskinernas Hytta. Man var allmänt öfverens om fördelen, i synnerhet vid större jordbruk, att begagna dessa redskap. Bästa effekten visade de på gräs vallar; mindre lämpliga ansågo många dem vara i synnerhet på fält, bevuxna med hög råg, me dan denna snärjde sig kring maskinens delar och, der den låg, det ofta inträffade att axen afbuggas. Några trodde, att med er dylik maskin kunde afmejas omkring 8 tunnland på dagen, under det andra höllo före, att man ej kunde påräkna mer än ett halft tunnland i timmen. Olika talare meddelade den erfarenhet som vunnits dels med Buckeyes, dels med Woods, dels med Bamletts maskiner, och tycktes man vara ganska belåten med samtliga dessa maskiner och deras arbete. Frih. Cederström anförde ett jemförande försök, som blifvit anstäldt i Österhaninge med Buckeyes och Woods maskiner, hvilka dervid lika fort verkställt samma qvantitet arbete. Tal. trodde att Woods maskin var något svagare bygd, men så var den ock billigare. En annan talare uppgaf, att han. användt en Bamlett-maskin till utförande af en betydlig qvantitet arbete, utan att någon felaktighet å densamma uppstått. Sedan öfverläggningarne slutats, spredo sig deltagarne i mötet dels för att taga i betraktande kreatursutställningarne, dels ock för att bevitna den täflan, som skulle försiggå mellan trenne olika slags slåtter och skördemaskiner, hvilka fått sig trenne olika fält upplåtna, nemligen en slåttervall samt ett grönvickeroch ett sädesfält. Klockan 3 samlades åter mötesdeltagarne, då prisutdelnivgen egde rum. hvarvid följande pris tillföllo nedan nämnda utställare. nemligen för hästar (prisdomare: frih. Beck-Friis, professor Sjöstedt och frib. Åkerbjelm): första priset (5 sanecier) RF Mellandar i Snafva för ott tvååriot j NT i br pa

11 augusti 1873, sida 3

Thumbnail