Aftonbladet – 9 augusti 1873, sida 3

der i sina och blickade på hennes bleka ansigte med den djupaste ömhet och oro. Valencias blickar sammansmälte med hans och hon kände tårar fylla sina ögon. Ack, tänkte hon, georgen är likväl ett lågt pris för känslan att veta sig älskad af en man som denne! Du är trött — kanske sjuk? Hvilken DA du måste haft! Mellot har sagt mig allt. Min arma syster; utbrast Valencia och började med häftighet uttala .sin vrede .mot Elsley, sin oförmåga att trösta Lucia och hela den förflutna nattens ångest och förvirring. Detta är em bedröflig början af min skönaste dag! tänkte Frank, som längtade efter att få tala med Valencia om helt andra, för honom vigtiga ämnen; men han var nöjd; det var nog för honom att hon med förtroende meddelade honom allt — ett säkrare bevis på tillgifvenhet än allt sjelfviskt kär leksglam. Frank frågade och gaf svar, med en så öm omtanke för Lucias väl, en så kler inblick i Elsleys karakter, medlidsam, äfven då han måste klandra, att han till slut an sin lön. O, det skulle vara outhärdligt, tillade sintligen Valencia, om jag inte under allt detta hade egt tanken på — hon blef purpurröd och hufvudet böjdes djupt. Hon tycktes färdig att sjunka till golfvet af trötthet. s Sitt ned, sitt ned, annars skall du falla! sade Frank och förde henne till en stol. Under vägen hviskade han, medan hans hjerta klappade af sällbet: Hvilken tanke? Hon teg ännu, men han kändehennegs hand darra i hans, -Tanken på min egen lycka. Hon höjde den strålande blicken till hans