Aftonbladet – 9 augusti 1873, sida 2

untiogen på egen hand — cch då möter den! ramla bekanta invändningen, att denna äniring, uppgjord af dem, ecm Icke förstå gaag, hviiket omiterades åsigt, i hvil tet senare tillfälle man ej kan inso, vare sig huru desses, de sakkunniges, dom kan vlifva tillförlitligare derigerom, att den gilag af de icke sakkunnige, eller huru de searea värdioNot, Ueka är met ispelet, kan räddas genom en blind öfvergång från en förut omfattad åsigt till en ny genom ombytta af en auktoritetstro mot en han, I sig sjelf något litet abanrd; ek Bterremisa till dc, hvilkas lagliga ällgit yttra sig öm hvad de icke begripa redan för en sånt måsta hafva kälta tungt och förödinjnkandes A32, och al hvilka det vore Erymt att infordra ännu ett yttrandei na sak, der de icke veta hvad de göra, för ifrigt endast hafva till fölld ätt förlänga len redan öfverklagade tidsutdrägten. Viserligen har Sydsvenska Dagbladet låtit oss veta, att aflagd embetseds och domareansvar innebära All nödig tbycgnet, men vi usna 6j P0, att tidningen bär uttalar de sydsvenske universitetsprofessorernes mening. Nog fans det en tid, då man inom Tninds teologiska fakpltet Öre! Mycket osmakliga sutser oa sembetets sakrosankta natur, men iet gälde ett annat område, och vi ha ej hört, att man på gränd af embetet tillmälte t2olögie preforyst och prebendarius en förmåga ät bedöma afhandlingar i matema tik, som han ej egde genom studier i denna vetenskap, än mindre alt professorn i ett profant ämn genom embetseden begåfvades med dåen för bedömande åf professorsprof nödiga vetenskapliga intigt i ållå ånåra, som äro eller kunbå blifva representerade vid Lupds äniversitet.. Derom borde man kanske kunna blifva ense, att ingen göres skickle att väl uppfylla ett uppdrag Qerigoaoin, ålt han svär uptå alt rätta sig efter de stadgar, somm olämpligt zog ålägga honom det. Hvad åter domareansvaret angår, torde dess vigt kunna belysas genom ett exempel, Sätt en person, som ej könnor Sveriges lag, till ordförande I Sä häradsrätt; månne det demaröänsvar, som åtföljer befattningen och som visserligen i ty fall kan säkrare utkräf vas, än vid fråga om ett förelag till en akademisk professur, innebär någena borgen för en klok och rättvis dom Vi egdd, BOM nämndes, ännu en anledning att till ämnet äterkomma. Beslutet att inhemta sakkunniges yttrande var en tillfärlig Etgärd, en nödfallsutväg för er gång, I vär tanke alldels riktig, Däck härvid bör man oj stänka, tån ju förr dess hellre skrida till oö förändring afbestämmelserna rörande akademiska befordringar. Om ock dessa bestämmelsers bristfällighet och pahöftet al en sådan utväg, som tet hö ånlitade, skulle vara tydliga Ci atgjorda endast i det jen förelsevis (med hela mängden af akademiska befordringar) mindre antal fall, sem blifva brännande, och som mera gilmänt och stafkt falla i ögonen, så voro likväl redan mycket vunnet, om man i stället för den hiö-stad gade ordningen, Bom kåk itadiöra och ofta ockeå innebär biott en rad af, alla instansorna igenom, icke sakkunniges utlåtanden, införde en betryggande sakkunnnig pröfolng i första hand såsom uwndantagsius regel vid all ansökning till akademiska lirarebefattningar. Om man ock föreställer gig, att det gamla sättet faktiskt diger rätt bra i de flesta fall — hvilket åtminstone kan omtvistas — må man ej derför tro, att det är tillräckligt att i de färre fallen tillgripa en nödfallsutväg, ty denna får då lätt n08 i mer eller mindre intresserades got en förhatlig prägel af undantag, hvarvid skenet af personliga könsiderationer kan göra sig gällande, medan deremet hvar och en skulle böja sig, bitterhetem lägga sig och klan. dret förstummas, när åtgärden vore den sed: vanliga tillämpningen al en allmän fegel, som erkändes för göd Men dessutom är det något förhastadt, i fråga om en reform af de akademiska befordringslagarne, att blott tänka på de färre, flagranta fallen. Det fins andra, som ej gjort så mycket vä. sen af sig, der vid en mera betryggande pröfning af sökandes förtjenster utglngen otvifvelaktigt skulle blifvit annorlunda än som skett, Det gifves slutligen fail, der under samma förutsättning en förlängd 1ledighet lika säkert hade blifvit resultatet, i stället för en allt för lättvindig befordran, när ingen eller nästan ingen konkurrens egde rum, för ännu allt för litet å daga lagd vetenskaplig skicklighet. poserar öron vg