Aftonbladet – 29 juli 1873, sida 2

Uader det att i Frankrike de förenade korservativa fraktionerna, gom nu ha makten dersiädes, göra sina ansträngnisgar för att kringskära eller paralysera den allmänna rösträtten, bemödar sig Englands statsmän och tfolkrepresen:anter af en moderat riktning att utsträcka de politiska rättigheterna till ett allt större antal medborgare. Under den närvarande parlamentssessionen har af onderhosledamoten Trevelyan förslag blifvit väckt, som gär ut på att utsträcka till land: bygdens invånare samma rättigheter i fråga om val, Bom reformakten af år 1867 gaf kt städernas invånare. Som bekant är, eger i kraft af denna lag enhvar, som sedan ett är hyst eller disponerat ett helt hus (i England bebor i allmänhet hvarje familj ett särskild: hus) och betalar gina kommunalutskyl der (vafsedt utskyldernas belopp) valrätt till anderhuset. Detta är hvad man kallar household suffrage. Denna rättighet har sedermera genom the lodgers franchise Act blifvit utsträckt till enhver, Bom sedan ett år innehar ett enkelt möbleradt ram. Men denna household suffrage sträcker sig ieke till landsbygden. För att icke kompromettera reformens framgång fann det liberala partiet år 1867 ändamälsenligt att afstå från tanken på att göra jordbruk starne till aktive medborgare på ramma or som städernes arbetare. Likväl har valreformspartiet al drig uppgifvit sina grundsatser, och sedan senom den rörelse, för hvilken mr Arch stod i spetser, jordbruksarbetarne visat att de i nin ordning voro mogne för det politiska lifvet, har nödvändigheten af att göra dem likställige med stadsinvånarne blifvit tydlig. Detta kraf har mr Trevelyan genom sitt förslag velat uppfylla. Ganom dess antagande skalle man erhälla nära en million nya valmän, nästan alla tillhörande jordbruksarbetarnes klass. Man skulle icke, säger förslagets upphofsman, utan orättvisa kunna vägra valrätt ät desse jordbruksarbetare, hvilka äro lika skicklige att utöfva politiska rättigheter som städernes och köpivgarnas. Förslaget har naturligtvis funnit många itriga motståndare, hvilka, ehuru förgäfves, sökt undvika en diskussion genom att qvifva frågan i dess början. Andra ha vägrat sin medverkan under den skenfagra förevändningen att åtgärden icke var nog genomgripande. Mr Forster, vicepresident i det hemliga rådets undervisningskomit6, har vid tt af underhusets senaste möten förklarat rig för förslaget. Denna förklaring afgaf re ra åa a i Ar lv