Aftonbladet – 29 juli 1873, sida 2

STOCKHOLM den 29 Juli. Man har nu officiel kännedom derom, att kolerafarsoten utbrutit i sydligaste delen sf vårt land, Det ligger nära, till hands att antaga att då ontdekish kunnat vinna Cofföste I känd, er man dock på senare ttåen fidt och ofta haft svalkande regn, den äfven skall bana sig till mellersta Svsrige, der man länge haft så stärk torka och der såsom följd devåt rådor en qvalmig laft och ttark disposition för diarresr, koeriner 0. 8 v. Specielt är detta naturligtvis fallet med hutvulstaden, Lyckligtvis befisner man sig nu för ti den i en helt annan ställning till en koleraepidemi än på 1830, 40och 50 talen. Dels har sjelfva forsoten förlörät tycket af slö intensiva och täldstmmar abaltek. åels är 40 Hiliora SÅ pass genomstuderad och dominerad af läkarekonsten, att den icke på långt när kan wuses så fruktansvärd söm minga andra epidemier, hvilka hafva mera alldagliga och mindre vördnadsbjudande benämningar; dels befinner älg sbefielt ha? vndstaden Uvad sanitära förhållanden atgår Bi en helt ännan ståndpunkt än Vid de söhaste tillällsn, då koleran gått härstädes: Under sådanå dm-tändighetsr som de här varande måste man känna sig dubbelt tacksam för det goda, som vattenlednisgen, de trånga grändernas asfaltering eller beläggning med tuktad sten, anordnandet af huggnå rännstevar o, 8. v. medfö:t, Men ty här finnes ett gänska vigtigt och betydelsefullt iman — man får icke under förhållandrn, sådäida som dö närvarande, lugnt lägga händerna i skäötet, lita på hvad som i allmänhet blifvit gjordt och med ett orientaliskt Bakalum afvakta det kommande. Utomordentliga förhållanden kräfva utomordentliga åtgärder och ser man saken endast ur ekonomisk synpunkt så är det ganska säkert att de anndhetsåtgärder, som vidtages för att fötekommå en epidemi, äro längt billigare än de anstalter, som måste träffas, sedan en farsot utbrutit. Det ser verkligen ut som om sundhetsnämnden och andra myndigheter, som ha att taga band om kommunens snndhetsvård, för närvarande skulle sofva en smula på sina lagrar; eller kanske är förlällandet det, att de i fråga varande personerna, derföre att de sjelive äro bosatte på landet och endast komma in till staden nägra timmar på iörmiddagen, i sjelfva verket icke känna till hurzdant det i sanitärt hänseende för ögon blicket är bestäldt i bufvadstaden. Vikunna då upplysa dom, att i hufvudstaden räder för närvarande ett qvalm, som är olidligt, att på aftnarve kännes en stank, som på wiarer om längesedan förgångna tider, då ingen vattenledning fanns, och som gör att man icke kan öppna ett fönster. Och detta i hufvudstadens bättre belägna delar. Vilja ifrågavarande inyndigheter gå grundligt till väga, så hänvisa vi dem till att taga reda på hura förhållandet är i de sämre lottade stadsdelarne, t. ex. i nordliga delen af Kungsholmen (den öppna trumman ä Reparebansgatan m. m.) eller de lägre delarne af Klara församling i närheten af Klara sjö. Visst är, att till en början flerfaldigza och ymnigare vattenspolaingar, än de alltför knapphändiga som nu ega rum samt storartade desinfektioner medelst karbolsyrad kalk äro af högsta behof påkallade.