Aftonbladet – 24 juli 1873, sida 3

krona, vid gränsen af barnaåldern. Han är oi kring femton år gammal och följaktligen ännu allt för ung att regera. Han befinner sig i den brytningsperiod, då en faders omsorgsfulla handledning mer än någonsin är af nöden. Jag förmodar, att ni såg honom på balen i slottet? Kortespondenten förklarade, att han sett hela den kungliga familjen på balen och i synnerhet lagt märke till kronprinsen. Kronprinsen och hans uppfostran. Jag hoppas, att ni tyckte om honom, fortfor konungen lifvad. Han är en oförderfvad, god gosse. Jag har gifvit honom en uppfostran, som gör honom duglig för hvarje läge i lifvet. Så t. ex. har han, i likhet med andre svenske mäns söner, en längre tid fått besöka eleraentarläroverket. Det har varit mitt syfte att uppfostra honom som en son af folket, på det att han, hvilket öde försynen än kommer att beskära honom, alltid må kunna behålla aktningen för sig sjelf. Men nu, sedan nya pligter blifvit mig ålagda, och sedan ett nytt ansvar lägrat sig öfver min son, skall jag taga honom under min omedelbara ledning och gifva honom en speciel upppfostran för hans kommande kall. . Correspondenten hoppades, att hans mjestät, äfven om han sjelf icke kunde besöka Amerika, ville sända sin 8on, kronprinsen hit öfver. Kronprinsen kommer att besöka Amerika. sJalutbrast konungen. Det vill jag göra. Det är min bestämda afsigt. Jag ämnar sända bonom dit öfver så snart hans studier framskridit så långt, att ban, i likhet med prinsen af Wales, kan göra en tur genom den nya verlden. Jag är säker om, att svenskarne i Amerika skulle se honom med glädje. De äro ett dugtigt, välsinnadt folk. Enligt allt hvad vi erfara från Åmerika, äro svenskarne mycket välkomna bland amerikanarno. Korespondenten medgaf, att alla de, som äro förtrogna med emigrationen, säga attingautvandrare äro mera välkomna i Förenta Staterna eller blifva bättre medborgare än svenskarne. Sverige i Amerika. Det förstår jag nog-, sade konungen, och jag är mycket glad öfver att höra det. Svenskarne och norrmännen äro ett godt folk — nyktra, arbetsamma, fredliga, iutelligenta. Ni kan icke tro, huru förträffliga de äro, för än ni har lefvat tillsammans med dem. Vi äro lika stolta öfver Skandinavieni Amerikasom öfver Skandinavien i Europa. Ett folk måste fullgöra sin mission, enhvart det begifver sig, och endast om det så gör, är det förtjent af aktning. Svenskarne och norrmännen ha alltid hedrat det skavdinaviska namnet, echvar de nedslagit sina bopslar, och jag är säker på, att de i Amerika, der de finnas iså stort antal, med tiden skola utöfva ett märkbart inflytande på befolkningens karakter. Korrespondenten upprepade, att inga invandrare äro mera välkomna än de skandinaviska. Derefter omnämnde han de många klagomålen öfver emigranternas behandlipg under resan öfver oceanen och uttalade sin förhoppning, att de båda nationerna måtte förena sig om att åvägabringa en reform härutinnan. Emigrationsfrågan. Jaz, genmälde konungen, detta är ett ämne, som jag mycket tänkt på. Jag har hört de mest upprörande skildringar af emigranters lidanden under resan. Man påstår att vii Europa — och särskildt i mina riken ech Tyskland — betrakta emigrationen med så oblida ögon, att vi rent af fägnas öfver emigranternas .besvärligheter, i det hopp. att desamma skola afskräcka vårt folk från att utvandra. Välan — jag skulle naturligtvis säga Sveriges och Norges folk en dålig komplimang, om jag sade, att jag icke med ledsnad ser dem lemna sina hem, Tvärtom beklagar jag af många orsaker detta förhållande. Mången svenks man betraktar utvandringen med allvarsamma farhågor och anser, att desamma, såsom innebärande en fara för landets välfärd, bör regleras genom lagen. Men jag tror, att utvandringen regleras af högre lagar än de skrifna — af klimatets, jordmånens och den po. litiska ekonomiens lagar. Ni har ett land med lalla möjliga klimat, ett land med så många dragningsmedel, att det alltid måste tilltala ett folks inbillningskraft, detta folk må nu lefva hvar som helst. Dessutom har redan en mängd skanI dinaver och tyskar utvandrat, så att de, som nu följa deras exempel, finna landsmän på nästan alla platser i Amerika. De lefva tillsamman, de bilda. såsom jag nyss sade, ett nytt Sverige, ett nytt Norge, och inympa sin nordiska karakter på sin nya omgifning. Ingen lag kan hindra utvandringen, just emedan hon sjelf samverkar med en högre fr Och häraf följer, attin Igenting vore onaturligare än att någon af Euro. pas regeringar såge genom fingrarne med oordI ningarna på de transatlantiska ångbåtarne, i Iden tron, att desamma afskräcka folket från att utvandra.Korrespondenten uttalade sin öfvertygelse, att de af H. M:t uttalade åsigterna voro i full ötverensstämmelse med dem, som hysas af de öfriga I europeiska regeringarne, hvadan man kunde hopt pas, att emigranternas lidanden på oceanen snart I skulle blifva lindrade. Direkt ånabåtsförbindelse mellan Sverige och Amerika. När vi få direkt ångbåtsförbindelse med Amerika, sade konungen, skola vi sjelfva kunna afhjelpa det onda. Nu bedrifvas olagligheterna icke-under svensk flagg, alldenstund ju de fartyg, med hvilka emigranterna befordras. icke tillhöra oss. Jag hoppas, attvisnartskola få direkt förbindelse med Amerika — en linie mellan Göteborg och Newyork. Då skola vi sjelfva kunna kontrollera emigrantbefordringen. Sedan H. M:t derefter framstält åtskilliga frågor rörande indianerna samt uttalat sitt gillande-af presidenten Grants fredliga politik gent emot rödskinnen-, vidrörde han verldsutställningen i Wien, beklagade att Sverige och Norge ännu icke fått sina departement färdiga, lyckönskade Amerika till dessinstundande hundraåriga jubileum, lofvade att göra allt hvad i hans förmåga stod för att se Sverige och Norge väl representerade, och öfvergick slutligen till några anmärkningar rörande 19 tr RA DO FR rr I te Be — ER — — . Uppfostringsväsendet i Sverige. ol Uppfostringsväsendet-, sade konungen, intresserar mig Pp det allra högsta. Jag yttrade nyss några ord om kronprinsen och min metod att upp fostra honom: Jag är öfvertygad om att ett väl ordnadt undervisningsväsende är hörnstenen i hvarje sund styrelse. Denna politik var min farfaders och omfattades lifligt af min fader och min broder; hvilka efterträdde honom. Jag är mycket tillfredsställd med de framsteg, vi gjort i denha riktning, Ni skall finna. att dessa tvenne riken oupphörligen gått framåt i makt och välstånd genom att följa denna politik. Arbetslönerna äro högre, emedan arbetet tager allt mer och mer intelligens i anspråk. Produkterna af svensk näringsflit tillviona sig likaledes allt större uppmärksamhet. Helt nyss hörde jag de mest smickrande loford öfver våra maskiner, och jag tror verkligen icke, att bättre sådana kunna tillverkas än dem Sverige har att uppvisa. Vårt uppfostringsväsende har burit tre frukter: arbetaren erhåller högre betalning. arbetet är af in bättre beskaffenhet, och bland folket råder en in mera allmän välmågå.