Aftonbladet – 17 juli 1873, sida 3

Bref från Amerika. XXX. Vinodlingen i Californien. San Francisco den 15 Juni 1873 Bland de många produkter, som det öfve all beskrifning herrliga klimatet i Califo nien kallar till lifs, intager onekligen vin ett framstående rum, och den hastiga u veckling, som under de senaste åren vis: sig inom denna kultur, såväl i qvalitativ som qvantitativt hänseende, gifver tydlig vid handen, att många år kommer det ick att dröja, innan guldet och hvetet, nu OC: liforniens förnämsta produkter, i vinet få e icke föraktansvärd medtäflare. Och härti bidrager naturligtvis i em icke ringa grac att man aldrig här hört talas om någo missväxt, liksom äfven aldrig om: någo drofsjukdom. Vinodlingen i Californien ä dock ingalunda, som kanske mångön före ställer sig, en ung industri, ty man spåra den tillbaka ända till omkring 1750, då mis sionärer och munkar, som förut hade mås farnesa sina vanligen välförsedda källar från Spanien, funno detta för det långa at ståndets och den dyrbara transportens skul obeqvämt och derföre införskrefvo vinstocks telningar från nämnda land och Frankrike Dessa första försök motsvarade emellerti icke den förväntan man hade.stält på dem ty vinstockarna växte visserligen, men gåfy endast sällan och sparsamt drufvor. Bättr lyckades det deremot, när kaptenen på et fartyg, sommedförde det vanliga vinförrå det st munkarne, hade med sig några kisto friska malagarussin. Kärnorna af dess: planterades på försök, en öfver all förvän ian riklig skörd följde och gaf anledning till att misaionsdistriktet San Gabriel i Loi Angeles-kretsen nästan uteslutande plante rades med vinstockar. Denna drufva, gon alltsedan kallats Los Angeles, var den ends som fanns i Californien ända till 1820, då man införde en ny sort i Sonomadalen, der dal som jag under den senaste veckan ge nomrest och af hvars: vinodlare jag välvil ligt delgafs alla önskade upplysningar. Den Da Nya sort antager man härstamma från Madeira. Dessa tvenne årufarter. voro. sedermera en lång tid förherrskande i Cali fornien, intilldess den äldstadrufvan så små ningom förträngdes af andra, som man bhitförde från skilda delar af verlden, och för närvarande räknar man väl inemot 200 olika slags drufvor. : Till största mängd lära fö. rekomma Riesling, Tokayer, Muscateller. Catawba och Isabelladrufvor, äfvensom Beed ling, Herbemont, Louisiana, Delaware, Diana Salem m. fl. Den största vinodling, som ännu finnos i Californien, är den som eges af Buena Vi sta-Companiet i Sonomadalen och som om: fattar ungefär 500 acres, hvilka äro plan terade omkring 400,000 vinstockar. Desasutom är dock nästan hvarenda jordegare i dalen vinodlare, större eller mindre, och väl: mågan syntes vara allmän, liksom äfven den gästfrihet de visade vid besöken i deras vinkällare stundom var väl ansträngande. På en acres jord planterar man vanligen från 800 till 900 vinstockar, och då stocken fått tillbörlig storlek och styrka, den börjar bära på tredje eller fjerde året, lemnar hvarje acre. från 12 till 15,000 skålpund irnfvor, eller nära dubbelt mot hvad som lås i Frankrike. Enligt de beräkningar, som anstäldes i slutet af 1870, voro då omkring 25 millioner vinstockar planterade ch man antog att 1872 ära skörd uppgick ill öfver 7 millioner gallons vin. Det ka: pital, som ligger i vinodlingen, uppskattar nan till öfver 30 millioner dollars. Af de vindrufvor, gom växa i Californien, abriceras företrädesvis: Hvitt vin, Portvin, Angelica, Champagne, Madeira, Sherry, Muscatell och Rödvin, ehuru endast de fyra örsta sorterna i någon betydande qvanti tet. Här bör bemärkas att, hittills ätminstone, alla ecaliforniska viner äro fallkom. igt rena, ty den s. k. vinkemiev är här ä godt som obekant. Af det hvita vinet, om är af klar, halmgul färg, finnas flere lika slag, Det är mycket starksre än det henvin, som man dricker hemma i Syeige. — Portvinet, som hufvudsakligen odasilos Angelos kretsen, är mörkrödt, krafigt och har en synnerligen fin bouquet. Så idt jag förstår att bedöma, är det ofantigt öfvervägande den tyska och engelska nixtur, som våra vinhandlare hemma serera oss såsom vin från Oporto. — Ange ican är ett sött, välsmakande vin, som gan: ka ofta lär ordineras åt svaga personer. Det tillsättes dock med en liten dsl af från emma drufra erhållen alkohol och är der: öre starkare än det smakar. Hvad chamRA AERRR ERE VT CARIN