Aftonbladet – 15 juli 1873, sida 3

väl, då är ingen befogad att klandra mig derför. Tvärtom, jag fordrar och undfår äfven af alla kristligt sinnade menniskor aktning för denna min öfvertygelse, äfven om hon endast förskrifver sig från min rent subjektiva känsla af saken. Men vill jag göra denna känsla till bestämmande norm äfven för andra, då står jag nära faran att gå från kristlig frihet till lagisk träldom; och fanatiemens gräns börjar skymta fram. Jag misskänner för ingen del det rena och välmenta syfte, som legat till grund för insändarens uttalade satser. Men jag har ansett angeläget vara att påpeka skilnaden emellan den befogenhet, som rent individuella uppfattningar af kristendomens anda kunna förebära.