Aftonbladet – 9 juli 1873, sida 2

De franska tidningarna ha uttalat sig med mycken tillfredsställelse om utgången at valen i de stora städerna i Elsass-Lothringen, i synnerhet i Strasbourg. De ha i dessa val sett vitnesbörd om elsass-lothringarnes ännu alltid fortlefvande kärlek till Frankrike. Endast i städer, der valmännen i massa afhöllo sig från valen, såsom i Muhlhouse, kunde den svaga, tysksionade minoriteten och de invandrade tyskarne få någon betydelse och blifva i stånd att genomårifva de moderate kandidaternes val. I fråga om valet i Metz äro till och med de tyska tidningarnoas uppgifter stridiga, i det nägra betrakta det som en seger för det franska partiet och andra räkna de valde till det maderata partiet, I Muhlhouse och Colmar kom första gängen icke något val till stånd, emedan ett allt för ringa antal valmän in fann sig. Äfven vid omvalen visade sig mycket litet intresse. I Muhlhouseinfunno sig endast 1000 valmän, säledes icke mycket öfver an tjugendedel, och bland dem större delen invandrade tyskar, så att valet endast kan gifva ett högst oegentligt uttryck af befolkningens stämnlug. De tyska tidningarna fästa mycken vigt vid, att de klerikales kandidater erhöllo endast en tredjedel af rösterna, och att de modeyatos kandidater, bland dem en Köchlin, vero sådana män, att alla tyskar kunde rösta på dem; en at dem var till och med vid det första valet uppställd från deras sida. I Colmar infann sig icke synnerligen atörre antal valmän än i Mähblhonse, och det var derföra Icke underligt, att äfven der de moderate kunde segra. Under det tyskarne således icke ha någon orsak att gläda sig öfver utgången af valer i de stora städerne, påstå de derevaot med mycken bestämdhet, att öfverallt på landet valen utfallit till förmån för försoningspar tiet och att de varit talrikt besökte, 1 en ar gränsorterna i Öfre Elsass infunnc sig, efter hvad det uppgifves, till och med 99 procent, hvilket är nästan oerhördt i hvilket land som helst, till och med unde den starkaste politiska upphetsning. Te se derföre i valen ett vitnesbörd om, att de vltramontane och chanuvinisterne icke ha de inflytande, som åe påräknat, och att en lug nave stämning börjar göra sig gällande, eller såsom de uttrycka sig, att landsboarne upp fatta ställningen mera praktiskt än stads invånarno ock vilja hafva män, som kunn: gripa sig an med de lokala angelägenhetörn: