Aftonbladet – 9 juli 1873, sida 2

ch icke vilja låna sig åt politiska demontrationer. Några orter ha till och med alt tyske embetsmän, i synnerhet i Litenstein. Huruvida nu den slutsats, tykarne draga af dessa moderata och prakskas val är grundad, torde vara svårt att fgöra. Så mycket tyckes dock vara säkert, tt i Elsass, i synnerhet i Norra Elsas, fines ett verkligen tysksinnadt parti bland en infodda befolkningen, och det lär förerädesvis vara protestanterne, som känna sig ragne till Tyskland. Detta stämmer ju cksäå öfverens med de bref general Ducrot ör flere år sedan skref från Strasbourg — ref, som voro bestämda för kejsaren, och om sedermera utgifvits i samlingen Les apiers des Tuilleries. Det är icke heller nänga månader sedan den halft legitimistika tidningen Figaro häftigt utfor mot elassarne, i synnerhet mot bönderne, och påtod, att de alltid hade varit tyskar och oro födde till att vara trälar; de hade nu ndast bytt om herrar, och voro i sjelfva verket lika nöjde nu; det var endast i stälerne, i de högre samfundsklasserna och hos n del af ungdomen, som den patriotiska stämningen gjorde sig gällande. Det må cke heller alldeles förbises, att litterära föroindelser alltid egt rum mellan Elsass och Tyskland, och att det ännu i våra dagar varit flere elsassare, som utgifvit tyska dikter och vunnit en viss lokal betydelse, såsom presten Adolf Stöber i Muhlhouse. Det är ju också en infödd elsassare, som kallats tillbaka från Tyskland för att blifva rektor vid Strasbourgs förnyade universitet. På senaste tiden har man i Strasbourg börjat utgifva en ny tidning, skrifven på båda språken och utgifven af en medarbetare i en äldre fransksinnad tidning vid namn Fischbart. Denna tidving förklarar sig endaat vilja kämpa för Elsass provinciella intressen och traditioner, men för öfrigt hålla sig inom de linier, som afträdelsetraktaten dragit, och i tidningens första nummer uttalas, att Frankrike år 1870 icke gjort mera för att värna Elsass än Tyskland år 1648 och 1681 för att häfda dess besittning. Likasom Tyskland måst känna, hvad Elsass var värdt för detsamma, just genom att förlora det, så skulle också Frankrike komma att känna, huru mycket det förlorade, när den blandning af racerna upphörde, som försiggått sedan år 1789; ty nu mäste det fasthöällas, att Elsass var franskt, trots det tyska tungomålet, och Tyskland hade gjort sig skyldigt till samma orättvisa, som Frankrike skulle begå genom attsträfva efter att annektera de tyska Rheinländerna. De tyska tidningarna helsa denna nya tidnings uppträdande såsom ett betydelsefullt tecken till den vaknande provineialismen, och lita på, att af den under tidens lopp skall utveckla sig en tysk patriotism. Emellertid ha vid den stora pilgrimgfärden till Paray le Monial, der bland andra femtio klerikale medlemmar af den franska nationalförsamlingen infunnit sig, stora demonstrationer egt rum för pilgrimerne från Elsass och Lothringen, hvilka infunno sig med egna fanor, betäckta med sorgflor, och det uttalades rent af att Frankrike snart skulle äåtertaga Elsass. Derföre bosatte sig också de från Elsass fördrifne munkar, hvilka egnat sig åt undervisningen, i Elsass. Äfven Journal des Debats har i att af sina senaste nummer aftryckt det korta tal Kryger höll på tyska riksdagem i frågan om riksförfattuingens införande i Elsass, och hemburit honom sin tacksamhet för det han uttalat hvad som låg alla elsassare på hjertat, nemligen att deras öde icke borde afgöras utan deras eget samtycke. Enligt Times specielle korrespondent är det nu afgjordt att rättegången mot Bazaine kommer att ega rum i Compiågue. Det var föret meningen, att den skulle höllas i S:t Cyr; men emedan processen kommer att fortfara längre än skolferierna räcka, sfvergafs denna id6. Tidpunkten skall sannolikt blifva den senare hälften af Septem-, ber. Det har ävnu icke blifvit afgjorat, af hvilka domstolen kommer att bestå; men på grund af rangförbållanden skall-hartigen af Aumale presidera, och han synes vara villig att icke undandraga sig detta ömtåliga åliggande. Man tror, att församlingen. skall ajournera sig den 25 dennes och att hon innan ajournerlogen skall sysselsätta sig med armåorganisationsförslaget. I Paris bereder man sig för närvurande med päfvens och biskoparnes medverkan till ett nytt fromt verk under namn af pilgrimsmånaden, Det är fråga om att för Frankrikes frälening egna en hel månad, Ifrån den 22 Juli till den 22 Augusti åt bör ner, i hvilka alla troende skola uppmanas latt deltaga, icke endast de som taga del i pilgrimsfärderna, utan äfven de, som ielr, ba tillfälle att lemna sitt hem och sina agliga sysselsättningar, Från den 17 till den ;J21 Augusti skall ett högtidligt invigande af Frankrike åt den heliga iungfrun ega rum på en härtill bestämd pilgrimsort, sannolikt ba Salette. Organisationskomiten skall fbålla till salu en Petit manuel du mois des på6lerinages, hvilken skall innehålla påfliga skrifvelser, tillkänvagifvanden om beviljad aflat, böneformulärer och allt som kan vara till nytta för pilgrimerne, Komi tån tillkännagifver genom de katolska tid ningarna, att flere deputerades hustrur ämna anordna ett pilgrimståg till Paris heliga ställen från den 22 Juli till den 22 Augusti och sålunda fortsätta hvad deras män med så god framgång ha börjat. Vidspanska nationalförsamsingens möte den 30 Juni och den 1 Jwi förekom mo häftiga debatter. Pi y Margall hade begärt rättighet att suspendera de konsti tutionella garantierna och proklamera be