Aftonbladet – 9 juli 1873, sida 2

u ha kommit dit. Två norrmän stannade var vid de 4 vid Graahuk qvarliggande orska fartygen; det var en gammal, välkant ishafsskeppare vid namn Matillas, one till börden, och hans kock. Dessa mnade längre fram begifva sig till Norlenskiöld och bli hos honom öfver vintern. Detta uppsåt tyckas de icke ha varit istånd tt sätta i verket, trots det jemförelsevis corta afstånd, som skilde dem från Moselay; ty äfven de ha, såsom här ofvan nämnles, aflidit. De försök, som sedermera gjorles att komma de infrusne vid Isfjorden ill bjelp, först på den norska regeringens öranstaltande med det stora skälfångare: ingfartyget Albert, längre fram med det illa segelfartyget Isbjörnen och dess hjeltemodiga besättning, samt slutligen på värsidan åter af skälfångareåvgfartyget Grönland, äro för kända, för att jag skulle be höfva här uppehålla mig längre vid dem. Deltagarne i den svenska expeditionen tyckas enligt de erhållna underrättelserna med framgång ha genomgått den arktiska vinterns faror. Endast två af hennes 67 man återvända icke, nemligen matrosen Swan på Gladan, som deg af lunginflammation, och båtsmannen Snabb, som omkom på isen. Onkel Adam ankom, såsom nyss nämndes, i lördags middag i godt behåll till Tromsö; Gladan är på väg, och om kort tid väntas äfven Polhem med Nordenskiöld och de öfrige deltagarne i expeditionen tillbaka. Om de också till följd af personalens oförmodade tillväxt genom Osakel Adams och Gladans infrysning i fjol höst sannolikt ha måst tillbringa vintern på temligen knapp kost, har det väl icke varit rent af nöd. Att den påtänkta resan under vårmånaderna öfver isen mot norr icke har kunnat bli af, derpå var man beredd, sedan de medförda renarne, med hvilka färden skulle företagas, hade flytt bort. I stället erfor man, att Nordenskiöld, Palander och 11 man i Maj och Juni månader företogo en landresa til! fots från Moselbay öfver Parryoch Ross. öarne rundt omkring nordöstra spetsen al Spetsbergen och Hinlopen-sundet tillbaka till Moselbay, och man får väl antaga, at hvarken denna tur genom en af Spetsber gens hittills minst kända delar eller den långa vistelsen i Moselbay ha varit utar en rik skörd af vetenskapliga iakttagelser som skall ställa denna senaste nordpolsex pedition — om också ett af dess hufvud syftemål måste öfvergifvas — i jemnbredc med de föregående. Närmare underrättel ser om de genom telegrammen i korthe berättade tilldragelserna kunna knappt vän tas förr än om en 14 dagar.