Aftonbladet – 4 juli 1873, sida 3

det goda, hvartill Gud gifvit honom anlag. Gud skall ej vilja att dessa anlag förspillas. Nå, barn; skall jag sjunga ännu en vis stump för er? ?Ja, var så god! ljöde ett dussin späda röster, ; Ni få inte besvära mylord, förmanade Grace, Nej, jag gör det gerna. Jag vill sjunga änpu ett stycke för dem och sedan — önskar jag få tala några ord med er, miss Harvey. j Graco neg, rodnade och blef helt darrande. Hvad kunde tv:d Scotbush vilja säga henne? Den saken var ej heller gå lätt att komma under fund med; ty Scötinsh, som fann det löjliga i Att rådgöra med en vacker, uppg flicka rörande sanitära reformer, kände sig mera böjd för att skratia och trasslade in sig på det mest konfysa vis. Jo, mies Harvey, hvad jag önskade säga, är att jag är högst belåten med ordningen här i skolan — jag menar, af hvad mv fått höra af min syster och at församlingens pastor. i Församlingens pastor? tänkte Grace, med rätta förvånad öfver detta inpromtu påhitt af godsherrn. Och — och — här äro tio pund åt skolan och jag iofsar att årligen bidraga med en lika stor summa. ; Mr Headley emottar skolafgifterom, mylorä, sade (race och drog sig sakta tillbaka från den erbjudna sedeln. Javisst! sade Scotbush, nu åter tillgripande ett impromptu, men denna summa är ämnad åt er sjelf — ett litet bevis af vär erkänsla för ert ert gagnerika nit. Om någon väntat att Grace under detta besök skulle på något vis uppträdt som en profetissa, en teaterdrottning eller en annan