Aftonbladet – 4 juli 1873, sida 3

Iiman måste göra i afseende på godt och ondt I Men att förbjuda våra samtida att tro at fialltings skapare är den trehundrasextiofemte ai Eonen, att Jesu kropp endast var en tom -Iskugga, att materien är af evighet ond, det elär att kasta bort sin tid, det är att vara lika onyttig, som den qvarstående kungörel -isen, hvilken af den resande omtalades. Vårt århundrade är blott allt för mycket benäget att i köttet se sitt högsta goda, sitt allt. -1Gnostikernas idealism är ej den fara, som tinu hotar oss. Materialismen är den öfver-isvämning, som nu tyckes vilja under sina -j vågor begrafva allt. Må man derför väcka I Itill lif den ande, som förnekas; som miss.!kännes och trampas i stoftet. Credo är nu för tiden ett öfverflödigt och föräldradt svar Ipå frågor, som ingen menniska gör eller jens kan begripa. Kyrkan, som midt under våra dagars oväder statvar på sitt Credo, liknar enligt förf:a uttryck en skeppsbefälbafvare, som midt under en häftig storm Teller under larmet af en sjöstrid gifver sin I besättning, i stället för bestämda och nö diga befallningar, en föreläsning i den dei skriptiva geometrien, Att i våra dagar tumma på ett radband eller af Credo göra sig en sköld, det är att på ett både ömkiligt och barnsligt sätt förklara sig öfvervunnen. Ny dansk och norsk litteratur. (Nationaleekonomisk Tidskrift, udgivet af N. C. Fredriksen, V. Falbe Hansen, Wilh. Scharling og V. Arntzen. — Breve fra danske Krigsmend, skrevne til Hjemmet under Felttogene 1848, 1849 og 1850, samlede af C. F. Allen, ndgivne af Chr. Bruun. — Grundloven og Folkets Selvstyrelse. af Henning Matzen. — Tyve Aars Journalistik, af C. St. A. Bille. — Udvalgte Digte af A. Munch. — Henrik Wergeland og Norge i hans Dage; af en Landsmand. — Nya upplagor af Barfods Fortzellinger af Fedrelandets Historie. B. Björnsons Brudeslaatten, Ibsens Kjerlighedens Komedie. — Norsk Jernbaneog Dampskibslesning. — Musikalier.) Det är med synnerligt nöja vi fästa uppmärksambheten på den nya nationalekonomiska tidskrift, som i Danmark börjat utgifvas. Den synes nemligen vara egnad att bidraga till fyllande iden nordiska litteraturen af en lucka, hvars tillvaro varit ur många syn punkter att beklaga. Den nationalekonomiska vetenskapens resultater och problemer hafva i de öfriga nordiska länderna, likagom hos oss, hittills, i allmänhet taget, blifvit föremål för uppmärksamhet och lagda under allmänhetens ögon först i sammanhang med till lösning föreliggande praktiska frågor, och detta har haft till följd, att de framstält sig för den stora allmänheten och för dem, som haft att i sådana frågor besluta, såsom ofta ganska nya och främmande. Dertill har kommit, att då man velat göra nationalekonomiska satser gällande i samband med för tillfället föreliggande angelägenheter, som antagit karakteren af partifrågor eller berört enskilda intressen, hafva de icke sällan blifvit framstälda i partisyften och derför också mottagna med misstro eller alldeles icke uppmärksammade af dem, som man velat öfvertyga. Åtskilliga af de vetenskapsmän .och författare, som hos oss sysselsätta sig med bearbetningar af de i många riktningar ganska rikhaltiga statistiska uppgifter, som nu hos oss uppsamlas, uräktlåta visserligen icke att framhålla del. lärdomar i nationalekonomiskt hänseende, som kunna hemtas af föreliggande fakta, l och äfven vår tidskriftsoch dagbladslitteratur i allmänhet håller sig naturligtvis icke heller främmande för de nationalekonomiska frågorna, men någon sådan fortlöpande och mera systematisk behandling af dithörande ämnen, som den man bör kunna vänta af en nationalekonomisk tidskrift, och hvarigenom kännedomen om lagarne för nationalekonomien kan blifva allmännare utbredd och, att vi så må uttrycka oss, jordmånen beredd för ett praktiskt tillgodogörande i förekommande fall af nationalekonomiens sanningar, har icke hos oss förekommit. Det är derför och så länge vårt eget land saknar ett arbete af den beskaffenhet och, tilläggom, af den förtjenst som det här an mälda, vi sntaga att Nationalekonowisk Tidskrift skall äfven i Sverige tillvinna sig mycken uppmärksamhet och många läsare. Den utkommer en gång i månaden med ett häfte om fem ark och kostar 3 rår danskt pr band om 6 häften. Den för några år sedan aflidne utmärkte danske historikern prof. Allen lät för många år sedan utgå en uppmaning, att man skulle meddela honom i ett eller annat hänseende märkliga bref, skrifna af danska soldater under det första slesvigska kriget. Detta bade till följd, att flera tusen bref inskickades till honom, bland hvilka han företog gig att göra ett urval. Men så utbröt det andra olyckliga kriget om Slesvig; under deh derpå följande nedtryckta stämningen lades detta arbete, såsom föga tidsenligt, å sido; men återupptogs sedermera och var vid Allens död i det närmaste färdigt till utgifning: De tre häften, som nu utkommit, tr förete en mängd bref, som ur mer än en synpunkt äro af stort intresse och bekräfta fullkomligt åen tanke Allen hade, att en dylik brefsamling skulle lemna ett omedel; bart och troget vitnesbörd om den anda och ja! stämning, som den tiden var rådande hos folket och att de äfven skulle Jemna en bittills alldeles förbisedd källa till historisk upplysning, mycket olik de vanliga, men lerför icke af mindre betydelse. Man kan icke utan rörelse läsa de många i all sinn shfald gripande fosterländska uttalanden,st som dessa bref innehålla, hvilka i hög grad jds ördelaktigt vitna om danska allmogens bild ki ning och fosterlandssione. Vi emotse med di stort intresse fortsättningen. lä Juris professorn vid Kjöbenhavns univer-m itet H. Matzen har vyligen utgifvit en li-al en ganska märklig skrift om Grundloven pi g Folkets Selvstyrelse. Den är föranledd H ft det manifest, som bestyrelsen för danskalst iksdagens landtmannaparvui, den 2förenadelne renstern i folketinget utfärdade till sinalm ralmän den 6 April detta år, och hvari det!ne ette: Valmän! ställvingen är klar. Denli muvarande ministeren bestrider grundlagensge edande tanke, Härom kan en strid ickelle ndgås, Liksom I finnen oss på vår postöf som grundlagens vakt på tinget, så lita vibl VÄ att finna er som grundlagens starka härgj rid valen. Med stor skärpa och klarhet ilne ;evisningen, men med mycken moderation ilsj ormen ådagalägger prof. Matzen i sin skrift, til stt grundlagens ledande tanke allsicke ärgr stt majoriteten i Folkethinget skall regera in andet eller att den ens företrädesvis kandy ägas representera folket; han visar att) ur Janmarks demokratiska grundlag visserli-fe en infört ett konstitutionelt eller inskränkt-sa upparkiskt, men allsicke ett parlamentariskt sa tyrelsesätt och häfdar ig regentens som 18 andstingets konstitutionella rätt gent emot olkethings-majoritetens anspråk på att upp ära och vara ett uttryck för folksuveräni-föj Pre. sa Vi ha förat omnämnt den samling af ar de iklar ur danska Dagbladet 1851—1872, som di; ämnda tidnings förre redaktör hr Bille örjat utgifva under titeln Tyve Aarslre fournalistik. Af denna samling är förstaad andet nu afslutadt. innehållande 98 artik