Aftonbladet – 3 juli 1873, sida 3

så varm och torr, att man blir törstig blott af att se på honom. Jag kommer efter om fem minuter! De tre andra begåfvo sig upp till skolan. x Grace höll just på att på sitt eget, ljufva vis berätta sagan om De tre forellernax. Hvilken vacker saga, Grace! sade Va lencia. Ni kommer en vacker dag att öfverträffa Andersen. Grace rodnade och förblef ett par ögonblick tyst. Berättelsen är ej min egen, mylady, gade hon slutligen. Inte? Jag hade trott att ingen utom ni och Andersen skulle kunnat gifva den en sådan upplösning. Grace gat Valencia en sådan blick, till hälften bedjande, till hälften förebrående, vänd hon alltid bemötte loford. Hon sade: s Behagar ni höra barnen repetera en psalm, mylady? Nej; jag vill höra hvarifrån den der sagan är kommen. Grace rodnade och framsiammade några otydliga ord. Jag vet det, sade Campbell. Ni behöfver ej blygas öfver att ha läst den boken, miss Harvey. Jag tviflar inte det minsta på att ni af densamma hemtade allt dess goda, men intet af dess onda, i fall den kan göra skada. Grace såg på majoren, både öfverraskad och glad. Det var en dåraktig roman, sir, som ni också sjelf synes veta — den enda som jag någonsin läst, utom Andersens berättelser och de äro inte romaner. Men bokens början var så full af Guds sanning, sir, och gaf mig sådana upplysningar om att upp