Aftonbladet – 3 juli 1873, sida 3

venster till skolsalen och en till höger till e annat rum, med ett innanför liggande mindre härifrån leder en trappa upp till tvenne vinds rum. Skall hela denna lokal till höger vara lära rens bostad, såsom det uppgafs, så att huse sålunda har blott en enda skolsal, så lärer dett hus ej varda någon modell för Sveriges lands bygder. Det hade varit lätt att erhålla äfve en mindre skolsal (för en småskola) och dess utom en anständig bostad för läraren. Härmet hade man också uttryckt det vigtiga och egen domliga grunddraget för svenska folkskolan småskolan såsom Botten för den egentliga folk skolan. Den stora skolan har, såsom ofvan är an tydt, fördelen af att ha ett stort kubikinnebåll genom att taket ej afskäres, utan uppstiger un der takresningen. Men salen är försedd met alltför många fönster. Skolsalen behöfver e vara en lykta, men ljuset bör infalla samlad från en sida, hvarmed man också vinner hvat skolan alltid kräfver, nemligen väggyta. Af skolmöbler hade man här bort iförsta rum met möta den svenska skolbänken, eller de skolbord. som särskildt i England vunnit erkän nande och hvarom till och med långa afhandlin gar blifvit skrifna. Något sådant bord fann här icke, vid utställningens början. förr än mar tillfälligtvis fick veta, att ett par sådana bänka: funnos på hrr Strömman Larssons industriut ställning, och när dessa bord hitflyttades, ble det ena genast såldt såsom modell. I dess ställ fann man ett par bord af den amerikanska kon struktionen, hvadan amerikanare också genas yttrade: det är ju vårä bord, samt en model af rektor Sandberg, hviiken näppeligen finnes någon svensk folkskola, åtminstone ej annat är såsom undantag. Den svenska skolbänkenfin nes åter öfverallt. Senare hitkommo ej mindre än 40 skolbänkar, eller dubbelt flera, än skol rummet kunde beqvämt rymma, och dessa vorc af svenska skolbänkens modell, men ej i dess bä sta form (med rörliga sitsar), utan med några andra små påfund, lånta från en sachsisk skol bänk, hvilka, efter vårt förmenande, icke ut gjorde förbättringar. De voro titom dess ganska slarfvigt förfärdigade, dessa skolbänkar. hvare mot Strömman Larssons voro godt arbete. Det må ej förtänkas oss att vi häri sågo åter en yttring af den rivalitet. som råder mellan vissa framstående skolmän i Stockholm, men det är i hög ad klandervärdt att sådana person liga förhållanden få göra sig gällande vid ett tillfälle som detta. Denna uppfattning styrktes af ett annat faktum, som är alltför märkligt att icke böra komma till offentligheten. mn intresserad åskådare finner i ett stängdt skåp en portfölj med teckningar från Stockholms folkskolor. På frågan hvarför denna portfölj ej var framlagd, likasom andra, svarades att dessa teckningar voro alltför goda att hafva kunnat vara utförda af skolbarnen sjelfva. Men de äro ju bestyrkta af inspektor och lärare? Tror inan då att dessa intyg äro falska? Den besökande var nog djerf att på eget bevåg taga fram portföljen ur dess gömma och lägga den bland de öfriga. Vi skulle dock ej ha omtalat detta, derest saken ej redan blifvit föremål för undersökning. En framstående skollärare från landsbygden, som nyligen besökt hufvudstaden, tillskrifver oss att, med anledning af rykten om understuckna teckningar, chefen för ecklesiastikdepartementet. på lkskoleinspektörens begäran, personligen be kt skolorna och låtit barnen rita under sina ögon. De goda ritningarnes äkthet sattes härigenom utom allt tvifvel. Deremot har utställaren af den svenska skolbyggnaden med hvad dit hörer, rektor F. Sandberg, icke hållit sig sjelf alldeles fri från det atriotiska charlataneriet att vilja visa förhålandena i en bättre dager än hvad verkligheten erbjuder. Det sades att ecklesiastikdepartementet till utställningen af skolmöbler . och undervisningsmateriel anvisat ett belopp af 10,000 rdr. Denna frikostiga summa bar tydligen förledt hr Sandberg att begå det stora misstaget. att framställa en del alltför dyrbar materiel. Dit hörde i första rummet tvenne skåp med fysikaliska instrumenter, hvilka kunna finnas vid våra tekniska skolor, måhända vid skollärare-seminarierna och möjligen någon enstaka skola i Stockholm. men som äro alldeles främmande för folkskolan. ja ifven för högre elementarläroverken i allmänhet. Än värre: de passa ej ens för folkskolan, hvaremot man verkligen för henne bar enklare och barfligare modeller på detta område, som här icke förekomma. Också pttrade sakkunnige besökare vögt: Det skolen I aldrig inbilla oss, att man ar sådana saker i svenska folkskolan.— På amma sätt funnos här zoologiska planscher uppvängda, hvilka icke förekomma i någon svensk olkskola och hvilka ej heller passa för henne. De voro fint och präktigt utförda vetenskapliga planscher, tillhörande ett större arbete. som sales till och med vara utgånget ur bokhandeln. Med skolsalen var förenadt ett litet sidorum, om framstälde ett skolbibliotek. Här voro areten af åtskilliga författare uppstälda i praktullt inbundna band. Har man i Sverige sålana skolbibliotek? Svaret måste blifva nekanle. Folkskolan håller lärjungarne med en del äroböcker, men skolbibliotek finnas ej, om icke mdantagsvis. Deremot hafva vi många sockenibliotek. Var det meningen att gifva en bild af de seare? Måhända; men de granna banden utgjorle i alla fall ett svårt misstag. Deremot ådrogo ig de enkla banden — efter engelskt mönster — . en del framlagda böcker, hörande till underrisningen, synnerligt bifall. Ett rikt urval af skolböcker, ändamålsenligt nbundna, hade lemnats från Upsala elementaräroverk; men denna vackra samling var, åtminstone i medlet af Juni, hänvisad till ett afsides um, emedan en samling vackert bundna böcker rån, om vi ej misstaga oss, Klemmings antiqvaiat ansågs böra fylla de vackra skåpen i den undra större salen. En hufvudsak var väl utställningen af ritoch krifprof samt handaslöjder. Denna utställning rar, i medlet af Juni, föga ordnad, men man bör woppas att rektor Sandberg, som derefter åter kommit till Wien, sökt bringa det hela i bättre kick. Vi hoppas att han då också borttagit en tor, föga ändamålsenlig montre för qvinnoarbeen. som upptog en alltför stor plats i skolsalen. Af intresse voro modellen till en gymnastikal med inredning samt en stor modell till Upala högre elementarläroverks byggnad, den seare likväl mera berömvärd ur artistisk synmunkt, än såsom förebild för ändamålsenlig skolyggnad. Tilläggas bör, att man bland undervisningsnaterielen saknade många goda planscher, som yryda Stockholms folkskolor, ssmt äfven vissa artor och glober, som nu mera tillverkas i verige. En kolossal maskin för kubens sönderelning hade kunnat förvisas till industri-afdelingen, så vida den någonsin bort mottagas. serättelse om Sagatuns folkhögskola