brunnit, hvarvid jemväl tullkammaren i staden svårt skadades. Så väl tullkassan som det i tullpackhuset befintliga oförtullade godset blef räddadt, dock endast efter stora ansträngningar. I ett telegram från konungens befallningshatvande i länet till chefen för civildepartementet uppgifves, att eldsvådan sannolikt vällats genom gnistor från nägon ångbåt. Vid tillfället rådde stark nordvestlig vind: Fyra andra gårdar antändes oca skadades, men blefvo räddade. Det berömvärda släckningsarbetet kunda afslutas klockan 2. 4 et 4 te on få TJA Pt bt ES a rd 4 bet — Didsfall. Kyrkoherden uti Borg och Löts församling i Östergötland P. J. Åberg, afled förliden söndag, i en ålder af näral!. 78 år. i — Schweder ; Statistische Mittheilungen von: Dr Elis Sidenbladh, är titela på ett med an: ledning af verldsutställningen i Wien sam-j. manfattadt arbete, ämnadt att utgöra den ena afdelningen af den svenska utställningskatalogen. Dess utarbetande har blitvit föranledt deraf, att i programmet för Wienutställniogen har blifvit uttryckt en önskan om att tör de flesta grupper af utställningsföremäl erhälla en produktionsstatistik. Då, emellertid flere af dessa grupper varit afj, sådan beskaffenhet, att de icke gerna kunvat follständigt åskädliggöras utan skriftliga förklaringar, har statistiska centralbyråns sekreterare, dr Sidenbladh, åt hvilken den ; i fråga varande statistikens utarbetande l blifvit anförtrodt, funnit lämpligt att sam-, ! manställa uppgifterna för de särskilda grup: perna till ett helt och afskilja dem från den egentliga katalogafdelningen. Det sätt, på hvilket dr Sidenbladh löst i fräga varande uppgift, berättigar honom till detl. största erkännande af alla, som önska atti främmande länder må spridas tillförlitliga och på verkliga insigter grundade underrättelser om våra förhållanden och vår utveckling. Dr S:s arbete, som omfattar 210 s. imperial oktav, kan betraktas säsom en värderik statistisk handbok, apgifvande vära näringars nuvarande ståndpunkt, och lemnande på samma gång för de flesta ibland dem deras utvecklingshistoria i nägra kortare drag. Utgifvaren och de medarbetare, som bidragit med öfversigter af vissa särskilda grupper (t. ex. prof. N. J. Andersson för trädgårdsskötsel, professor E. Bergh för bildande konst, vederbörande byråer inom regeringspartementen för krigsoch undervisningsväsendet o.s. v.) hafva jemväl funnit tillfälle att lemna redogörelser för och en wmblick uti ätskilliga statsinstitutioner och sociala förhällanden. En Einleitung, som föregår redogörelsen för de olika grupperna, är särskildt egnad att lemna en sammanfattad öfversigt af värt lands förhällanden och institationer i allmänhet. Eua boken vidfogad karta upptager samtliga säväl redan för trafik öpp: nade som under anläggning varande jeravägar. Det är att önska att lämpliga åtgärder mä vidtagas för att detta till utbredande af kännedom om vårt land så väl egnade arbete må vinna största möjliga spridning och framför allt att de representanter för pres: sen i olika länder, hvilka syselsätta sig med utställningen i Wien, må få del af detsamma för att der kunna hemta tillförlitliga uppgifter om vår industri och vära förhällanden i öfrigt. — Stockholms Lyceum hade i fredags årsexamen, hvarefter läroverkets inspektor sedan 15 år tillbaka, dr J. G. Lundberg, förrättade terminsafslutningen. Af den för skolans verksamhet under terminen lemnade redogörelsen inhemtades, att lärjungarnes antal utgjort 115, af hvilka 15 mot slutet af terminen aflagt mogenhetsexamen. Undervisningen har bestridts af 14 lärare och 1 lärarinna. Denifrågavaranderedogörelsen innehöll äfven en kort historik öfver läroverkets uppkomst och utveckling, hvarur vi meddela följande uppgifter: Stockholms lyceum upprättades år 1839 af akademiadjunkten Cl. O. Ramström, en af den tidens mest erfarne och ansedde pedagoger, hvilken i detta läroverks plan sökte åstadkomna en förmedling i striden mellan den gamla och nya skolan samt i en på fullt klassisk grund baserad läroanstalt lemna utrymme för de förmåner, som den nya skolan hade att erbjuda. Klessläsningen bibehölls, men tillfälle bereddes till en friare flyttning äfvensom för klassiska linien till större utveckling i reala ämnen, än som då under vanliga förhållanden erbjöds denna linie. Så nära, som möjligt var. sammanslötos de båda linierna. hvarvid den reala fick en ökad undervisning i sina hufvudämnen, motsvarande den tid. som anslogs åt den klassiska liniens specialstudier. r 1851 öfvertogs läroverket af dess nu varande föreståndare. fil. doktorerna C. J. Boh man och O. v. Feilitzen, om redan förut varit lärare vid detsamma: och som med full tillit till den läroplan hvarpå det var grundadt. alltjemt fullföljt. och utvecklat den samma och ej ansett sig beböfva vidtaga andra förändringar deri än de obetydliga modifikationer i lärokurserna, som stadgan för statens elementarläroverk och maturitetsexamens införande gjort nödvändiga. Också har. den urspruongliga läroplanen på grund af sin frihet från ensidigheter — hette det i redogörelsen — alltjemt kunnat troget följas, på grund hvaraf läroverket gätt sin jemna gång med det dubbla mål att utbilda både för universitetet och det praktiska lifvet. Från och med 1851 till och med vårterminen detta år har läroverket hand:edt 1377 lärjungar, af hvilka 99 under åren 1851-1864 aflagt studentexamen och från 1864 till och med vu tilländagångna terwinen 146 maturitetsexamen, Denna läroverket tilldelade dimissionsrätt har af K. M:t blifvit ytterligare förlängd för en tid af 5 år, räknadt från och med nästa hösttermin. Då läroverket första gången erhöll rättighet till maturitetsexamens anställaude, förordnades dr Lundberg officielt till skolans inspektor. Från hösten 1851 till samma tid 1867 var med läroverket en särskild förberedande yaåettafdelning förenad, hvarifrån årligen et större antal lärjungar afgick till krizsalkademien, men denna afdelning upphörde. när de lägre klasserna vid j: krigsaksdemien indrogos. Vid läroverket har! äfven från de förstv åren funnits en förbere: dande skola för barn i den spädare skolåldern. hvilken ivrättning ej uudergått någon annan förändring, än att den hutvudsakliga undervis ! ningen inåm den samma öfverlemnats åt en vid folkskolelärarinne-seminarium utbildad lärarinna. : Lärarebefattningarne hafva, utom af förestån-: darnp som be vger d en god del af un ervisningen, bestridts af lärare vid h TE dens offentliga läroverk. 4 botvadsta : Nästa termin tagor aln början den 2 Sep-: tember, men föregås af on veckas examina för. dem, som nu ej egde fullständiga betyg, 1 ) 1 I 1 men i höst önska flytta till högre klass. MMMMM— — Den ifrågasatta gemensamma skjuttäflingen i Kristiania. Fris mr ten tralföreningens hestyrglse har undey den 26 sistlidne od tärde en cirkulärskrifvelse, !) OR e följande meddelanden om de ärom förda underhandlingårne: 1 För att sätta i verket representantskapets bel 4 slut att anställa en täflingsskjutning mellan utvalda skyttar från hvart och ett af de tre nor diska rikena tillställde norska hestyrelsen under! den 22 Februari detta år dont komiten för del: danska skytteföreningarne öch styrelsen för Stock: : holms skarpskyttekär en inbjudning att deltaga! jöf8 ska tälingsmöte, sa nå tänkte på j kunna ega rum unter kenare hälften af denna Mm ad i Kristiania; och anmodades styrelsen förs ätockholms skarpskyttekår att sätta sig iförbin.! delse med Sveriges öfriga skarpskytteföreningar ! för att ordna hvad som erfordrades för de aven! ska skyttarnes deltagande i mötet. l I Buligt skrifvelse den 29 Mars åuateg central-!