Aftonbladet – 10 juni 1873, sida 2

ställt honom huru orimligt hela tycket är. Hon har nekat att ens se honom vidare och ni vet sjelf att hon ej har varit en enda gång i Värt hus på tre veckor. Ni skall ursäkta att jag säger sk, nådig fru, men sådana personer ha alltid det sättet att draga sig tillbaka, för att en ung herre skall följa dem så mycket ifrigare, just som laxöringen följer löjan på kroken. Nej, så är det inte. Jag har ej rättighet att yppa andras hemligheter, men ni kan tro mina ord: hon vill honom ingepting. Öch hvad mig angår, har jag hela våren varit sysselsatt med att arrangera ett parti mellan honom och en ung dam, som har åttiotusen pund. Mig kan ni så ledes inte mad skäl klaga pån 2Sä? Nej, visst inte; detta vore vida mera passande och lämpligt. : Ja, så tycker jag. Säg mylord att vi konma; och lita på oss, mr Bowie; — vi se ju inte ut som ett par samTetslösa ränk: smidare?s RNE sPet förmodar jag visst inte, sade Bowie, begagnande sig, på sitt skotska, försigtiga språk, af det verb, som enligt hans mening borde uttrycka fullkomlig visshet. Nanna förhållandet var att Bowie beundrade både Sabina och hennes man, hvilka han förklavade just vara passande att sättas under on glaskupa, som ett par rara poxslinsenglara, En half timme senare voro de båda makarne i Scotbushs rum. De funno den lilla lorden hvilande på gin soffa, i nattrock samt ganska blek och affallen. Han hade försökt att studera, ty bordet bredvid honom var fullt af böcker, menantingen hade krigskonst och matematik skadat bans ögon, eller ock bade ban gråtit; Sabina var böjd för senare ksigten,