Aftonbladet – 9 juni 1873, sida 3

Uj het, ur hvilken berättelse följande meddelas: Antalet af dem, som under nästförflutna höstJ och vårterminer anmält sig till erhållande af unI dervisning, har uppgått till den höga siffran af 12098, hvaraf 1289 manliga och 809 qvinliga lärTjungar, ett belopp, som med 263 öfverskrider det högsta antal elever, hvilka under något föregålende år varit vid skolan inskrifna. Under höstI terminen åtnjöts undervisning af 1415 och vårterminen af 1606 lärjungar, siffror, som äfvenleI des med ett par hundra öfverskrida motsvarande Tför föregående år. Af de manliga lärjungarne hade det ojemförligt största antalet redan inI trädt i yrke, i det endast 51 utgjordes af skollungdom och sådana, som icke hade en bestämdt I uppgifven sysselsättning. Siffran af dessa är i ständigt nedgående, hvilket bevisar att skolan Jallt mer och mer närmar sig sin bestämmelse att bidraga till fulländandet af yrkesarbetarens uppfostran. Af dem, som redan före sitt inträde i skola voro arbetare, utgjordes 178 af mekanici, maskin, jernoch metallsamt gjuteriarbetare och maskinister. Närmast i ordningen komma målare och lackerare 169, derpå snickare och timmermän 151, vidare bleck-, plåtoch kopparslagare, smeder, jernvägs-, trädgårdsoch landtbruksarbetare. så byggnadselever, murare och stenhuggare samtisaftagande antal arbetare inom de dekorativa och artistiska yrkena. I öfrigt förefinnas bland dem, som egnat sig åt handelsståndet, 61, enskilda tjenare 54 och lika många tillhörande gemenskapen vid armån och flottan. Den sistnämnda siffran är bland dem, som visa den mest anmärkningsvärda tillväxten; det var icke länge sedan en eller annan militäraniform på skolans bänkar var en sällsynt företeelse; nu mera skulle det väcka uppmärksamhet och en känsla af sviken förväntan, om de saknades. Äfven bland de qvinliga eleverna tillväxer årligen autalet af dem, som höra till de praktiska yrkena; af de 809 qvinliga eleverna hade icke mindre än 185 dels utom skolan. dels inom densamma varit sysselsatta med tekniska arbeten, .åsom modellering, porslinsoch lackermålning, tillverkning af pappaskar, textning och kartritning samt gravyr i sten, trä och metall. De 624. som ej tillhörde industrien. voro dels folkskoleelever, dels utan uppgifven sysselsättning och arbetande i skolans förberedande afdelmingar. Hvad beträffar elevernas ålder hafva de flesta eller: 459 manliga och 364 qvinliga varit mellan 16 och 20 år. Under 13 år hafva endast funnits 2 manliga och öfver 40 år 5 manliga och 13 qvinliga elever. Undervisningen har under året varit meddelad af 14 öfverlärare, lika många underlärare samt 40 biträdande lärare i följande ordinarie läroämnen, nemligen svenska, tyska, franska och engelska språken, skrifkonst, aritmetik, algebra, geometri, plan trigonometri, bokföring, linearritning med projektions-. perspektivoch skugglära, :maskiniära med ritning, linearfrihands-, klots-. ornamentsoch figurteckning, målning, modellering af figur och ornament, kemi, fysik och varnkännedom, samt af sex öfverlärare i extra ämnen: gravyr i sten, trä och metall, tillverkning af papparbeten. samt en öfversigt af näringsoch kreditförfattningarna, hvarförutom allmänna. för hvem som helst tillgängliga föredrag varit hållna i kännedom af konststilarne samt i geologi. Skolan har för undervisning varit öppen tillsammans 79!, timmar i hvarje vecka; under lektionerna hafva nio ordningsmän öfvervakat ordningen, tillhandagått lärarne med -utlemning och mottagning af planscher, modeller m. m. samt verkställt de nödvändiga anteckningarna. Med afseende på deltagandet i de särskilda läroämnena förekomma följande förhållanden : I räknekonst undervisades 1042 i skrifkonst 1025. linearoch frihandsteckning 897. bokföring 605, linear-. projektionsoch fackritning 425, svenska språket 441, ornamentsdjuroch mönsterritning 308, a!lmän kemi 303, klotsritning 263, allmän varakännedom 249, allmän fysik 248. figuroch landskapsteckning 235, geometri 144, kreditoch näringslagstiftning 97 o. s. v. Flertalet af lärjungarne, de flesta äldre än 18 år, hafva deltagit i tre undervisningsämnen. omkring en tredjedel, hufvudsakligen de yngre, hafva begagnat undervisningen i minst fyra ända till tretton läroämnen. Da vanliga pristäflingarne började den 15 April och voro till antalet 24; för lärjungar af bäda könen i svenska spräket, ornamentsoch figurteckning samt teckning efter lefvande växter; för manliga lärjuagar ensamt i byggnadsoch maskinritning, marmorlistoch dekorationsmålning i aqva rell samt teckning efter död natur, komposition efter uppgift, modellering efter left vande växter, modellering, dekorationsmålning efter konturteckning; för qvinllga lärjungar ensamt klotsteckniug, aritmetik, till verkning af papparbeten, gravyr i metall, sten och trä samt kartgravyr och crayonritning. Såsom prisdomare hafva utom föreståndare och vederbörande lärare fungerat: hrr öfverstelöjtnanten Dreyer, professorerna Malmström och Winge, hofmålaren Staaff, grosehandlarne Peyron och Glosemeyer, magistrarne Andersson, Carlsson och Lundberg, arkitekterne Jakobsson, Mankel och Gellerstedt, artisterne Köhler och Weiss, litografen Schumburg, gravören Hesselgren, ornamentsbildhuggarea Hoffman, byggmästaren Ahlström, juveleraren Carlman, bokbindaremästarne Eikan och Söderström, målaremästarne Wagner, Hörgren, Wistrand och Carlegren. Euligt dessa prisdiomares utlåtande hafva. följande antal belöningar blifvit faststälda, nemligen: mindre silfvermedaljen 5; större bronsmedaljen 11; mivdre bronsmedaljen 14;. skriftligt loford för. berömliga framsteg 9; skriftligt loford för goda framsteg 13, samt muntligt loford för framsteg 13. Första priset eller deu större silfvermedaljen hade således icke detta år utdelats. Prismedaljerna äro åtföljda af certifikat, innehäållande skriftligt lotord för berömliga framsteg i ämnet... Anmärkas bör ock, att pris, som tillerkännes arbeten, icke utfaller för den, som tillförene erhållit högre eller samma pris i högre eller samma afdelning af läroämnet. Vidare hafva såsom uppmuntran för berömligt uppförande och berömlig flit vid be gagnande af nndervisningen blitvit af lärarekollegiet och styrelsen faststälda: 1 premie å 6 specier, 2 å 5, 3 å 4 och 4 å 3 specier, hvarjemte å tvenne af skolans mest förtjente manliga lärjungar tilldelats under stöd af 18 och 12 specier. Skriftligt loford för berömliga framsteg tillkommo 33 lärjungar; för goda framsteg 55 samt muntligt Joford för framsteg 29. Liksom under föregäende år har skolan under det nyss förflutna läsåret fått mottaga värdefulla gåfvor från utrikesdepartementet, kommerskollegium, vetenskapsakademien, nationalmuseum, amiral Lilliehöök, hrr Ronne, Kleia och Eriechsen i Kjöbenhavn, fabrikören Fristedt, verkmästaren Thornblad, ingeniörsföreningen och redaktionen at Teknisk Tidskrift. Prisoch premieutdeluvingen företogs härefter, hvarvid skolans föreständare, majoren Björkman uppläste namnen. Af pristagarna erhöllo följande ett eller flera exemplar af andra prismedaljen i silfver, nemligen: C. J. Dyfverman. bildhuggare (1), G. A. RON målare (3), och C. J. Östbom, målare (1). Första bronsmedaljen togs af C. J. Dyfverman (1), D. J. Carlsson, bildhuggare (1). G R. Gillberg, trädgårdselev (1), C. A. Lindeberg, målare (2). C. A. Sundström. landtbrukselev, Dorothea Carlsson, kartonnage-arbeterska, Selma Johanna Fahlström. Anna Kolmodin, kartonnagearbeterska. Julia Margaretha Nerpin, xylograf. Mathilda Wilhelmina Widerström (1 hvardera). Andra bronsmedaljen tillföll: G. A. Larsson (1), C. A.; Lindeberg (2), E. A. Forsström, bi:dhuggare, S. Koskinen, målare (hvilken dessutom erhöll 12 specier). G. Lindblad, målare, J. E. Skog, snickare, Gunilla Bergmansson, litograf, Ellen Favorin, litograf, Emma Fredrika Linge, Johanna Emilia Edberg, Maria Mathilda Jansson och Hulda Maria Svahn, litograf (1 hvarmA ia ANDA NO a dera). Skriftligt loford för berömliga framsteg er