Aftonbladet – 6 juni 1873, sida 3

Stora Bergslägs-banan. Styrelsen för Bergslagernas jernvägs — aktiebolag (för jernvägssträckan Falun— Göteborg) har nu hos K. M:t begärt fast ställelse på planer och ritningar för sträck ningen Kihl—Göteborg; då olika omdömen öfver den beslutna riktsingen blifvit ut talade och en fullständig motivering till utredande af förhållandena inlagts i an sökningen, hafva vi deraf förskaffav oss del och meddela densamma härmed: Stormäktigste. allernådigste konung! Då styrelsen för Bergslagernas jernvägsaktiebolag härmed hos Eders K. M:t i underd. anhåller om fastställelse å planer, ritningar och kostnadsförslag för den uti Eders K. M:ts koncession af den 26 September 1871 omförmälda tredje linien af de jernvägar, bolaget, enligt nämnda koncession, fått tillstånd att bygga och för allmän trafik upplåta, nemligen från Kihls station å nordvestra stambanan, vester om sjön Wenern, till Göteborg, anser sig styrelsen. vid det förhållande att olika riktningar för berörda jernväg blifvit ifrågasatta, samt fasta punkter för densamma icke i koncessionen bestämda, böra i underd. redogöra för ärendets behandling inom styrelsen och de skäl, å hvilka styrelsen grundat sitt här nedan omförmälda beslut i saken. I främsta rummet bör erinras, att jernvägslinien Kihl—Göteborg, enligt koncessionen ej skall för trafik vara upplåten förr än den 31 December 1882 och alltså efter det samtliga öfriga jernvägslinierna blifvit fullbordade. Det förutsattes nemligen, att denna sträckning skulle, så att säga, fritt utveckla sio såsom en fortsätt-ning af jJernvägen Falun—Kibl, sedan erfarenhet vunnits om sistnämnda banas nytta och fördelar. Industriens hastiga utveckling i olika riktningar. i synnerhet hvad jernhandteringen angår, i förening med tillgången på kapital och den öfvertygelse, som mer och mer hos styrelsen vunnit insteg, att banans utsträckning till Göteborg. såsom slutpunkt. utgjorde ett väsentligt vilkor för ernående af de med bolaget afsedda ändamål. har likväl manat styrelsen att i möjligaste mån påskynda jeruvägens fortsätt: ning till nämnda slutpunkt och att begagna sig Jjaf de gynnsamma konjunkturerna för äåstadkommande af härför nödig aktieteckning. Styrelsen förordnade derföre redan i September 1872 om vidtagande af erforderliga under. I sökningar för linien Kibl—Göteborg: dervid planer: och ritningar tillhörande.de under majoren -l Adelskölds ledning verkstälda undersökningar för jernvägen Falun—Krossekärr, för styrelsens ingeniörer voro tillgängliga. För bana mellan Kihl och Göteborg kunde dessa undersökningar icke användas eve än fö äckningen mel lan Kihl och B: ver Billingsfors; och då visade högst betydande svårigheter mviägsanläggning, samt de topografiska kartorna antydde dylika svårigheter och hinder i ännu högre grad för sträckningen mellan Bäcke och Uddevalla-—Wenersborgs banan. företogos nya undersökningar från Kihl, i ändamål att för banan erhålla rätare riktning med billigare anläggningsoch trafikkostnader. Enär banan likväl ansågs böra så litet som möjligt aflägsnas från bruksegendomarne i vestra Wermland, utstakades den nya linien: genom Nors och Grums socknar, öfver Svartsundet och Kila socken, hvarifrån den, till jemförelse wed Billingsf nien, drogs öfver Åmåls, Tösse och Tydje socknar, Köpmannebro samt Frändefors socken till Uddevalla—Wenersborgsjernvägen i närheten af Öxnered; från hvilken punkt utstakningen fortsattes till Göteborg, dels öster och dels vester om Göta elf. Det utröntes emellertid, att äfven den nya linien från Kil till Öxnered (Kilalinien) skul!e medföra högst betydliga svårigheter och kostnader i fråga om så väl anläggning som trafik. i anledning hvaraf styrelsen beslöt. att fullständig undersökning för jernväg mellan Bäcke och Öxnered, i fortsättning af den under majoren Adelskölds ledning undersökta linien HKil—Bäcke, skulle verkställas. Samtidigt härmed hade undersökning egt rum för liniens dragande från Kil, genom Nors och I Grums socknar, öfver Slottsbrosundet 8 bä rad och Byeltven (Näs—Åmålslinien) till förut omnämnda Kilalinien i trakten af Åmål. I Fullt inseende företagets vigt för de orter, som skulle komma i åtnjutande af den nya kommunikationsleden, beslöt styrelsen att, innan frågan om jernvägens riktning pröfvades, lemna dessa orter tillfälle till ådagaläggande af det intresse, hvarmed nämnda företag omfattades, för hvilket ändamål styrelsen, uti cirkulär, som infördes uti E. K. M:ts befallningshafvandes i Carlstad, Wenersborg och Göteborg allmänna kungörelser och derjemte, tillika med teckningslistor. afsändes till kommunalstyrelserna m. fl., meddelade underrättelse om de olika förslagen för jernvägens riktning och uppmanade till teckning inom bestämd tid af stamaktier, fri jord eller förmåner. som åt bolaget inrymdes, under förbehåll af jernvägens framdragande i den riktning, som tecknaren utsatte. Härefter, sedan den af styrelsen bestämda tid för teckningslistornas återsändande gått till ända. samt undersökningarna afslutats och planer. ritningar och kostnadsförslag för de olika sträckningarne blifvit uppgjorda, förekom vid styrelsens sammanträde den 5 i deona månad till af-). görande frågan om jernvägslinien Kil—GöteOrg. Under öfverläggningen i ämnet omfattades il afseende på liniens riktning endast tvenne meningar, den ena, att jernvägen borde dragas från Kil öfver Billingsfors till Öxnered, och den an-dra att Näs Åmålslinien skulle antagas. Beträffande sträckningen från Öxnered till Göteborg voro styrelsens ledamöter ense derom, att linien borde gå genom Gustaf Adolts socken, öfver Göta elf ofvanför Trollhättan, genom Gerdhems, on och Sköfde socknar till. trakten af Kattlebergs gästgifvaregård och derifrån utmed östra elfstranden. De handlingar, som förelågo styrelsen, utvisa: att linien öfver Näs—Åmål till Göteborg håller i längd 21.ss mil, men att linien öfver Billingsfors till Göteborg är 25 01 mil lång; att anläggningskostnaden beräknats: för Näs— Åmålslinien till 17.809.468 rdr och för Billingsforslinien till 23.094.992 rdr; att å Billingsforslinien, förutom skarpa kurvor och en i allmänhet bruten terräng, Kroppefjell måste passeras, hvarest jernvägen komme att ligga 248 fot högre, än högsta punkten å Näs— målslinien; att, om jernväg från Fredrikshall till Billingsforslinien vid Bäcke utsträckes till Näs-—Å målslinien vid Mellerud, hvarigenom nämnda bana skulle förlängas med 2,12 mil, vägen från Fredrikshall skulle ökas med 0,72 mil till Kil och med 0.28 mil till Göteborg, utöfver väglängden om Billingsforslinien följes; EN . att Billingsforslinien utom vid Billingsfors berör endast ett par vattenfall i Dalsland, hvaremot öfriga fall och industriella verk i allmänbet ligga utefter de stora vattendrag, som blifvit förenade genom Dalslands kanal, hvilken komme att skäras af Näs—Åmålslinien vid Köp mannebro; att äfven med antagande af de ofördelaktigaste grunder för beräkning af trafiken å Näs— Åmålslinien, det likväl skulle för bolaget blifva fördelaktigare att begagna nämnda linie, än linien öfver Billingsfors; att linien öfver Billingsfors skulle blifva den längsta bland alla, på hvilka gods med jernväg kunde befordras till Göteborg frän Storvik, der statens bana till Norrland skall skära: Gefle— Falubanan; och att å till styrelsen återkomna listor stamaktier, äfvensom delvis fri jordupplåtelse, teknats: för Billingsforslinien, till belopp af 848,774 rår, deraf 435,600 rdr i Norge; för Näs—Åmålslinien, till belopp af 207,600 rdr; samt för linien genom Westergötland, till belopp af 30,700 rår. De stora företräden, som Åmålslinien således visade sig ega framför Billingsforslinien, föranledde väl framställning af ledamöter i styrelsen om ytterligare undersökningar af sistnämnda linie. dervid betydliga förbättringar i åtskilliga afseenden Jörmenades kunna ske så väl norr, som söder om Bäcke; men då styrelsen, vid det förhållande att de under majoren Adelskölds ledning verkstälda undersökningar för Falun— Krossekärrslinien. hvilka hufvudsakligen legat till grund för utstakningen af linien Falun—Kil, visat sig tillförlitliga och noggranna, icke fann antagligt. att förnyade undersökningar af, linien Kil— Bäcke skulle medföra förbättringar. af beskaffenhet att utöfva inflytande på frågan om jernvägens riktning genom Dalsland; samt det för styrelsen upplystes, att en under öfverläggningen alternativt föreslagen, förändrad riktning af linien mellan Bäcke och Öxnered, vid föregående tillfällen blifvit undersökt, men i följd af svåra krökningar städse öfvergifvitas. såsom oantaslis pt Anti nt an Ca SS a Pr nt AN an Jr Ht Oe NA Hr nr TER Kärt nr ket föRA Ont VR RS ng ört Ior rt nt (öm Abd rn LA PD