Aftonbladet – 29 maj 1873, sida 3

at fere talare redan framstälda yrkandet på af slag å utskottets hemställan och bifall till hi Philipssons reservation. Hr Liss Olof Larsson: Jag afstår från orde och förenar mig med dem, som yrkat bifall til lagutsköttets förslag. r Gunnarsson: Jag har begärt ordet endas för att tillkännagifva, huru jag kommer att rö sta. Ehuru jag erkänner, att arbetet för gvin nans likställighet i rättigheter med mannens : de flesta fall är godt och fullkomligt i sin ord ning, kan jag icke instämma med motionären Jag tror nemligen, att en sådan uppfattning a vinnans ställning till mannen inom äktenskapet skulle medverka till strid och oenighet inom äk tenskapet och störa den husliga lycka, som nu: allmänhet inom familjerna är rådande, i ställe för att befordra densama, och yrkar således bi fall till utskottets förslag. . Med hr Gunnarsson förenade sig hr Hiibinette Hr Lars Persson: Då jag inom lagutskottet med min röst bidragit till et här så mycket klandrade, förkättrade och illa ansedda betän kandet, borde jag kanhända också, efter måtte af min ringa förmåga, nu söka att försvara det: samma. Men klockan är redan 12 på natten; jag vill derföre ej längre besvära herrarne, utan inskränker mig till att tillkännagifva, att oaktadt så många utmärkta personer här uppträdt emot utskottet, min öfvertygelse att motionärens förslag äfvensom hr Philipssons reservation ej skulle verka nyttigt och gagneligt, ej blifvit rubbad. Jag eger icke förmåga att utveckla min åsigt; men det finnes dock någonting inom mig, kanslan, som gör att jag tror, att en lagförändring i sådan syftning ej skulle blifva god. En talare på smålandsbänken har sagt, att det ofta händer att våra arbetare söka sig arbete långt ifrån sitt hem, t. ex. vid jernvägarne eller andra större byggnadsföretag, och hustrun får då sitta hemma och försörja sig och barnen. Mannen kommer hem, sedan han supit upp sin förtjenst; och hustrun måste då med sitt arbete föda äfven honom, hon måste lemna honom de små besparingar hon sjelf under hans bortovaro kunnat göra; Jag tror att denna uppgift, i allmänhet taget, icke är fullt riktig; förhållandet är i regeln icke sådant, åtminstone icke i min herhort; arbetaren kan väl vara borta på arbete, hustrun kan då icke, isynnerhet om det är en skara med barn, föda sig sjelf, ännu mindre barnen, utan blir det oftast fattigvården som får göra det. . Jag borde visserligen svara den. ärade talaren på stockholmsbänken, som vid bötjan af diskussionen så skarpt kritiserade utskottets utlåtande, med några ord, ter anmärker endast att han kanske icke alltid borde, så snart han ej får sin vilja fram, utgjuta sin bitterhet, utan vara något fördragsam och ej låta sin vredes åska rulla med blixt och dunder. De uttryck han nu begagnade må gerna stå qvari protokollet för hans TÄKNiIng; för min del lemnar jag dem alldeles sido. Jag yrkar helt enkelt bifall till utskottets förslag. Hr Ola Andersson: Jag afstår och instämmer i hufvudsak med kyrkoherden Staaff. Hr Ehrenborg: Jag hör ropen på proposition, men blott ett IR ord; jag haricke besvärat kammaren förr i dag. I allmänhet finnes det väl ingenting dåraktigare, än att liksom vilja simma emot tidens ström; den som vill verka något godt på sin samtid, måste ställa sig inom sin tid och tillegna sig tidens skaplynne uti allt, der han icke finner vigtiga och orubbliga grundsatser kränkas; men då han finner detta vara förhållandet, måste han taga sig till vara att låta sig föras af tidsströmmen. För min del bekänner jag mig verkligen vara så gammalmodig, att jag anser ordet om att mannen är hustruns hufvud. icke kunna såsom grundsats upphäfvas, och att der ett frångående i lagstiftningen af denna grundsats ej kan undvikas, detta dock må blifva undantag, ej regel. Med sådan uppfattning kan jag ej önska lagstiftningens förändriug i riktningen af fullkomlig likställighet makarne emellan i förmögenhetsrättsligt hänseende, och derhän förer dock hr Philipssons reservation. : På denna grund yrkar jag bifall till utskottets örslag. Hr Per Eriksson instämde med hr Ehrenborg. Hr 0ia Jönsson: Jag ber endast få tillkännagifva, att jag bifaller detförslag hr Philipsson i sin reservation framställt.