opulär naturkunnighet införda Jorden illustrerade Naturbilder (1856) samt Stock holm, illustreräde utkast (1860). Alltid med det lifligaste intresse omfat tande teknik och mekanik, gjorde han tic efter annan på detta område fere betydande uppfinningar. Band dessa hämna vi: er valspress för boktryck, stentrytk och Zink. tryck; åtskilliga förändringar i ångmaski ner; en så kallad Sinus-delare; ett instru ment för etsning af bokstäfver. Den mest berömda af hans uppfinningar är dock den genialiska räknemaskinen, som vid verldsexpositionen i Paris 1855 erhöll den stora guldmedaljen och tillvunnit sig de största vetenskapliga aukteriteters beundran, Scheutz rönte efter denna tid flere yttre utmärkelser. Han blef kallad till ledamot af Vetenskapsakademien och nämndes till riddare af Wasaorden, Nordstjerneorden och ryska S:t Anne-orden. Oaktadt sin höga ålder behöll han intill de allrasista åren full arbetskraft, själsfriskhet och ungdomligt sinne samt omfat tåde med oförminskadt intresse tidens id5er och sträfvanden samt allt arbete för faktiskt främåtskridande. Till sin personlighet var han i hög grad anspråkslös, mild, human och älskvärd samt omfattades derföre med aktning och tillgifvenhet af alla, som sd honom kommo i närmare beröring. Han efterlemnar blott en son, ingeniören Edvard Seheutz, hvilken som elev vid teknologiska institutet var fadren behjelplig vid kohstrierandet och utförandet ar räknemaskinen och som sedermera på egen hand gjort åtskilliga uppfinningar.