Aftonbladet – 24 maj 1873, sida 3

Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 17 Maj. Myntsakei har nu redan avancerat så långt att det förstärkta bankutskottets betänkandi i dag på eftermiddagen blef borålagdt i odels thinget. Utskottet har i denna sak dela sig i icke mindre än fyra fraktioner, så at storthinget icke kommer att lida brist på alternativ att välja emellan vid myntlagens antagahde. Bland utskottets 9 medlemma ha 6 förenat sig om ett mellanförslag — et bastardförslag, såsom man har kallat de — hvars hufvuddrag äro följande: Specieda lern bibehålles; men skall i stället för såson nu i 5 ort (mark) hädanefter delas i 4 kro nor, hvardera lika med en svensk riksdaler Af silfverskiljemyntet skola kronostycker präglas samt 15 skilling ( 50 öre), 12 skilling (40 öre) och 3 skilling (10 öre) Dessa silfvermynt skola bära påskrift om sitt värde så väl i skilling som i öre. Vi dare skall det vara tillåtet att efter när mare bemyndigande af storthinget prägla bronskiljemynt till värde af 5, 2 och 1 öre, Detta är således utskottspluralitetens för slag. En medlem af utskottet (borgmästa ren Ström från Throndbjem) har blott sub. sidiärt slutit sig till detta förslag, hvaremot han i främsta rummet förfäktar rege ringens förslag om speciedalerns och skil lingens fullständiga utbyte mot krona och öre. En annan medlem, som subsidiärt slu ter sig till ofvannämnda mellanförslag, för. ordar i främsta rummet prof. Brochs förslag, som gär ut på oförändradt bibehål lande a? speciedalern och skillingen såsom räkneenhet. Alla dessa tre fraktioner äro eniga om att tillstyrka öfvergång till gulåmyntfot genom prögling af ett hufvudguld mynt till ett värde af 5 spd., en punkt, hvilken, såsom bekant är, var gemensam för regeringens och prof. Brochs förslag. Den utskoitsmedlem, som i främsta rummet förfäktar professor Brochs förslag (handlanden Haugland från södra Bergenhus amt), går så ull vida något längre, att han tillika förordar prägling af ett guldmynt till värde af 2!.0 spd, (således lika med 10 kronor eller riksdaler), i enlighet med regeringens förslag. Slutligen är det en medlem (landtbrukaren Bergsager frän Lister och Mandals amt), som icke önskar någon förändring i nuvarande förhöllande och följaktligen röstar mot införande af guldmynifot och all rubbning i räkneenbeten. Utskottets betänkande har ännu icke blifvit bekant genom tryck, men jag har skäl att antaga ofvanstående redogörelse för dess innehäll vara i allt väsentligt korrekt. När betänkandet blifvit tryckt och varit i representanternes händer nägra dagar, skall det först firetagas till behandling i den talrikaste af storthingets afdelningar, odelsthinget, hvarvid hvarje representant eger rättighet att framställa ändringsförelag. Om något förslag här vinner pluralitet, går detta till lagthingets behandling. Bifalles det äfven der, är saken dermed afgjord storthingets sida, och endast den k. sanktionen återstår. Lyckas det deremot icke afdelningarne att efter förnyad behandling komma öfverens om en bestämd formulering af förslaget, går saken till hela storthinget, der det då erfordras tvåtredjedelar af rösterna, för att fatta ett iltigt beslut. Såsom man af detta kan finna, kan lagens slutliga afgörande ännu komma att medtaga nägon tid, om man i alla händelser också mäste antaga, att det skall ha skett före Maj månads slut, utöfver hvilken termin storthivget icke skall bli många dagar samlsdt. Hvad utsigten för de särskilda här uppräknade och de möjligen äfven sedermera framkommande förslagen angår, må det här endast anmärkäs, att den minoritet, som skall möta för att företaga alldeles ingen förändring, alltså icke ens öfvergå till gulmyntfot och prägla ett guldmynt på 5 spd., otvifvelaktigt skall bli mycket ringa, för att icke säga nästan ingen. Om denna punkt, i hvilken regerivgens och prof. Brochs förslag ju också mötas, räder säkerligen nästan enhällighet. Huru det deremot skall oli vid voteringarna öfver de delar af förslagen, som röra förändringarna i räkneenheten, derom vågar jag icke här uppställa något horoskop. På tal om myntfrågan torde let kanske vara mig tillåtet att fullständiga let ställe i mitt seuvaste bref, der det bland le af konventionens motståndare anförda arpumenpten nämners, att norska, svenska och danska mynt redan nu cirkulera fritt om hvarandra, pågot som naturligtvis är anfördt beträffande den norska myntcirkulationen. Således borde på nämnda ställe för att undvika all otydlighet ha tillagts i Norge, Sedan det nu torde få anges för gifvet, at storthinget skall förbli samladt, till dess det har slutat behandlingen af åtminstone de vigtigaste saker, som ha inkommit till det, kan man äfven göra sig förhoppning om att få se en fråga löst,. som länge har varit å bane, nemligen om värnepligtsförhållandena. Militärutskottet har i dessa dagar afgifvit sitt betänkande öfver de två om saken framställda förslagen, det ena af representanterpe O. Velde och A. Sörensen, det andra afrezeringen — eller, rättare sagdt, det ena af armedepartementets fordne, i fjol somras i anledning af sanktionsförvägrandet i statsrådssaken afglngne chef, statsrådet Irgens, let andra af hans efterträdare, statsrådet Segelcke. Det förslag, som de nämnda två storthipgsrepresentanterne nu ha inlemnat till storthinget, är nemligen alldeles lika med let regeringsförslag, som af Irgens framlades för representationen, men hvilket då till följd af det bekanta prolongationsvägrandet icke kunde förekomma till behandling, och hvilket hans efterträdare i är har inlemnat BEN Tra TER AA RERAINAR SETT