RIKSDAGEN I Första kammaren öppnades debatterns Igrundskattefrågan af hr Fåhreus, so kritiserade utskottets förslag och yrkade re: afslag å detsamma. N Friherre De Geer uppträdde i ett längr med stor uppmärksamhet åbördt föredra för utskottets förslag och replikerade de föregående talaren. Han: ansäg, att. o skattelindringar kunna ske, så böra des: företagas i fråga om de skatter, som tryck tyngst samt att om irdelningsverket icke: ound, igt eller öpskvärdt att bibehål ur militärisk synpunkt, utan en ny sta uppställas genom statens försorg, så finn ur försvarets synpunkt intet specielt ski att behålla indelningsverket såsom skatt titel. Ett sådant förslag, som det af fril Funck i hans reservation uppställda, enlig hvilket grundskatterna skulle afskaffas wi der loppet af 40 ör, under hvilken tid d skulle till deras nuvarande belopp utgå oc minst 56 deraf användas för statens beho men återstoden kapitaliseras förstatens räl ning, ett sådant förslag vore icke egnac att tillfredsställa de allt starkåre framtri dande fordringarne, då lindringarne sålund icke i någon män skulle komma nuvarand generation till godo. Talaren säg i wu skottets förslag till skrifvelse ett progra för en möjlig lösnivg af frågan, hvilke vore af politisk vigt, emedan det vore sist steget att afskaffa ett särskildt bondestån med separatintresaen. . Ausåge man. att ni gonting i den vägen måste göras, så tord det vara antagligt, att en rimlig öfverens kommelse lättare kunde träffas nu än fran deles. Justittestatsministern uppträdde derefter tillikännagifvande, att det som i främst rummet vore måttgifvande för regeringen uppfattning af saken vore det sätt, hvarpå ho: velat sammanknyta grundskattefrågan me frågan om föravarsväsendets ordnande. Tal hade icke af hvad som på senare tiden före gått i näron mån förändrat sin mening, at det vore svårt om icke omöjligt att uta indelmingsverkets bibehållande få någon n; arm6organisation, hvars kostnader icke blefv allt för kännbara. Men om riksdagen om fattade en annan åsigt, om den med upp hätvande af indelningsverket ville en ny verklig arm6organvisation, som kunde bli till fredsställande och underkastade sig de kon seqvenser, som hiraf blefve en följd, sl skulle detta uttryckas icke med någon lätt vindig fras, som kunde vädras eller tyda bort, utan på fullaste och djupaste allvar Endast för så vidt en skrifvelse i ämne ginge nt från bestämdt åtagande i detta fal och ett medgifvande, att K. M:t finge sam ma rätt i afseende på den nya organisatio nen, som Regeringsformens 80 nu ger ho nom i fråga om indelningsverket, kunde K N:t fästa något afseende vid en framställ ning om afskaffande af grundskatterna och indelningsverket. Grefve G. Posse yttrade sig derefter til förmån för utskottets förslag, hvaremot frih Skogman, som inom utskottet icke deltagi i den slutliga behandlingen af detta ärende uttalade sig emot detsamma, hvilket äfver var fallet med hr Nordenfelt. Hr v. Koch ville bifalla utgkottets förslag till skrifvelse, om blott deri intoges ect ut tryckligt tillkännagifvande, att man vore beredd att bära konseyvenserna af en ny fullständig och tillräckligt betryggande för syvarsorganisation. I Andra kammaren öppnades debatten a hr Boman, som kritiserade utskottets för