Aftonbladet – 13 maj 1873, sida 2

Dagens märkligaste nyhet är, att vår tids måhända störste politiske tänkare, den berömde engelske filosofen och nationalekonomen John Stuart Mill den 9 dennes aflidit i Avignon, der han sedan nägon tid vistats för att genom ett varmare klimat fa återställa sin sedan flere år försvagade elsa. Mill var född i London den 20 Maj 1806. Redan vid 17 års ålder erhöll han anställning i Ostindiska kompaniets tjenst. Hans tjensteåligganden hindrade honom icke att samtidigt egna sig åt djupa och omfattande studier och att tid efter annan i tidningar och tidskrifter offentliggöra värderika uppsatser i filosofiska och politiska ämnen. År 1843 utkom hans första större arbete: A system of Logic rationative and inductive, som i England upplefvat flere upplagor och ätfven öfversatts på flere främmande språk. Sedermera har han utgifvit Principles of political Economy, genom hvilket arbete han framträdt såsom en af det fria varubytets förnämste förkämpar, och tillika betonat asgopiationsväsendets betydelse för förbätt randet af arbetarens ställning; On Liberty, ett arbete, i hvilket han vid sidan af en Eötvös och en Wilheim von Humboldt ställer sig i främsta ledet bland förkämparne för individens oförytterliga rättigheter gent emot staten; On representative Government, i hyjiket han utvecklar principerna för en reresentativ doempkrati och tillika förordar ares system af en representation för minoriteterna såsom ett korrektiv mat majoritetstyranni; The Utilitarianism, ett iadral: system grundadt på lycksalighet såsom mål, hvilket såsom han söker ådagalägga, icke innebär egoismens upphöjande till princip, blott man rätt fattar individens solidaritet med menskligheten; The Subjection of Women, ett arbete, i hvilket han med sin vanliga logiska skärpa och orubbliga konseqvens försvarar qvinnans fullständiga likställighet med mannen håde jnom familjen och samhället och slutligen he Philgsonhy of Hamilton, en systematisk framställning al en annan med honom andligen beslägtad tänkares skrifter. Ständigt upptagen, som han var, af trägna embetsgörgomäl, af djupa studier och en vmfattande litterär verksamhet, förblef han under största delen af sitt lif främmande för ett aktivt ingripande i det polltiska lifvet. Först vid 58 års ålder erhöll han en plats i underhuset för Westminster. Oaktadt sitt stora anseende och den stora parlamentariska förmåga han ädagalade, blet han vid de nya parlamentsyalen är 1867 icke återvald, Dot gick honom bärvidlag gåsom