Aftonbladet – 13 maj 1873, sida 2

och att den på de Hesta ställen kan atnhjelpas. Enligt telegram från Madrid ha vid cor;esvalen federativrepublikanerne segrat i mufvudstaden och äfven på öfriga orter, så ridt man hittills känner utgången. Första valdagen (den 10 dennes) valdes 138 federaister, 9 radikale, 2 konservative, 1 alfonist och 1 unitarisk republikan. Man vänar vidare, att 350 federalister och 40 opvositionsmän af alla partier skola vara valde. Regeringen hade ålagt myndigheterna att akttaga den strängaste opartiskhet. I preussiska deputeradekamma: ens möte den 8 dennes blefvo lagarne om orestbildningen och presters tillsättande anjagna med de amendement som blifvit framstälda i herrehuset. På en anmärkning af några medlemmar af centern, att den katoleka kyrkan icke skulle böja sig för denna lag, svarade kultusministern Falck att centern-städse berömt sig af att vara det mest aglydiga parti. Han försäkrade i samman ang härmed att de nu antagna lagarne skulle komma att tillämpas och att i hänlelse af behof förstärkas med andra. I Wien tyckes man för ögonblicket ha slömt utställningen för den fruktansvärda Nemesis, som drabbat jobbarne och börsspearne i denna ytterst demoraliserade stad, der begäret att förvärfva rikedom genom börslotteri mer än på något annat ställe gripit omkring sig likt en fruktansvärd farsot. De under senaste dagarne ingångna telegrammen väcka föreställning om en syndaflod, från hvilken vinglarne förgäfves söka räddning. Det var icke ett sådant skådespel, wienarne hade tänkt sig att bjuda sina gäster, men det kan måhända bli lika lärorikt, som sjelfva expositionen. Från Wien skrifves den 8 dennes rörande denna sak till National-Zeitung : Den egendomliga och föga glädjande öfverraskning, som vår börs beredt oss sedan verldsutställningens öppnande, utgör i detta ögonblick förnämsta föremålet för den offentliga uppmärksamheten. Orsakerna till farhågorna ligga i den ödesdigra utsträckning, som börsspelet vunnit hos oss efter ett nästan oafbrutet gynnsamt år. Nu kan man först göra sig en föreställning om, i hvilket omfång det oskick bedrifvits, enär icke en dag förgår utan att bankrutter (ofta af vanärande beskaffenhet) inträffa, och den solida handelsverlden be finner sig också i en högst ängestfull stämning, enär den vet huru ytterst få firmor skola bli oberörda af denna oerhörda baisse. Bankernas och pennivginstitutens embetsmän äro nästan utan undantag delaktiga i krisen och detta skallicke bidraga att minska direktionernas bekymmer. Flere handelshus ha redan gjort session och man hyser stora bekymmer för medlet och slutet af denna månad. Dessutom träffas medelklassen i detta ords mest omfattande bemärkelse af krisen, här och synnerligast i kronländerna ha många millioner, sammansparade under årtionden, fallit i börsens svalg. Vi wienare ha för ögonblicket ett mycket exponeradt utseende, yttrade i går en humoristisk betraktare af ställningen. Då till och med de mindre näringarna äro omintetgjorda genom aktiesällskapen, som ha absorberat allt och då prisen på lifsmedel under nägra få dagar stigit 10 till 25 procent, råder,en stämning, som är himmels berömda gemytligheten. Det värsta är, att dessa förhällanden icke äro något ondt, som med mer eller mindre nödvändighet framgått ur förhållandenas natur, utan rent af en följd af den korrumperande verksamhet, som utvecklats af en finansklass, som skahållanden äro af den beskaffenhet, att det är alldeles omöjligt att tillsluta ögonen för em. tyckes ett inbördeskrig hålla på att utbryta. Som bekant har en neger vid namn Kellog blifvit utnämnd till guvernör i denna stat, och sedan denna tid har spänningen mellan den hvita och svarta befolkningen antagit en mer och mer hotande karakter. Förhällandena i Louisiana påminna i smått om förhållandena i unionen före det stora inbördeskrigets utbrott. Man bör emellertid hoppas, att det skall lyckas kabinettet i Washington att försona negrernas rättigheter med den hvita befolkningens intressen, Kellog har anmodat Grant om bistånd och så väl den amerikanska armns högste befälhafvare, general Sherman, som marinministern Robeson ha vidtagit åtgärder för att afsända trupper till Neworleans. Trots .de amerikanska truppernas försigtighetsåtgärder, för hvilka vi förut redogjort, hafva dock modocindianerne undkommit. Modocs ha upplöst sig i små afdelningar, som under rof och mord ströfva omkring på de hvita nybyggarnes område. Denna del af Californien är derför i högsta grad osäker. Under dessa förhållanden är det tyvärr all utsigt att kriget skall komma att bli rätt långvarigt, så mycket mer som kapten Jack genom utskickade låter uppegga de andra stammarne. Bland indianerne vid Pacifickusten är den åsigten allmän, att den tid nu är inne, då deras Meessias (Den kommande mannen) skall befria dem från de hvitas välde. Gamla krigare och deras medicin-män ha redan länge talat om en dylik messiansk ankomst, och sedan tre år är tron på en sådan allmänt utspridd. En ny Gud och en ny religion, tro de, skola nu komma dem till del; alla döda indianer skola uppstå, och på detta sätt vordna talrikare än någonsin, skola de besegra alla hvita och åter föra sitt gamla indianlif. På denna tro spekulerar kapten Jack, Ja, han skulle säkert icke mördat general Canby, om han icke varit viss om hjelp af de andra stammarne. Massacren och den jordbäfning, som förliden Decem ber månad hemsökte Oregon och Washing ton, angeg af dem som lofvande förebud. I dessa åsigter styrkas indianerne af de europ6er, som förse dem med krut och spirituosa, äfvensom af det afskum af det nordamerikanska samhället, hvilket måst taga sin tillflykt till dem. Cheyennerne i vestra Arcansas ha lemnat sitt område och angripit nybyggarne, och äfven De genomborrade näsorna i Oregon äro på krigsspårets, Ett telegram af den 6 dennes från Peters burg till Daily Telegraph meddelar, att kha nen af Khiva har skickat sändebud till ryska fortet n:o 1 vid Jaxartesflodens mynning för att underhandla med general Kauffman om fredsvilkor. Dessutom skall khanen ha satt de tjugusju ryssar, han, höll i fångenskap, på fri fot och sändt dem till det nämnda fortet. Flere af dem, tillägges det, ha dödt till följd af den dåliga behandling, ! som de underkastades i fångenskapen. Man trodde icke i Petersburg, att detta khanens steg skulle hejda den ryska expeditionen, i synnerhet då många ryssar ännu befunno sig i fångenskap på olika orter i Khiva. elegrammet slutar sålunda: Khanen kommer troligen att underhandla med ryssarne vid sin hufvudstads vortar och han skall t ae sg rm-S rm AS RR RUD FRAM Do BE RH 1 mm Dm as ås m ot sh P0 oh vidt skild från denså högt prisade och vidt: kat vårt statslif i dess grundvalar. Det ärl. verkligen på tiden, att man upphör attl skärpa den sociala konflikten; ty våra förI nordamerikanska staten Louisiana