Aftonbladet – 5 maj 1873, sida 2

sv ter lägga sig att snarka i ett århundrade. jafg ust derför finge man vara försigtig. Sveige hade en uppåtsträfvande ställning ochl det väste derför tänka på att blifva ett af verl-po ens mera framstående kulturland, för attlsm j sjunka till samma punkt som Portugal, gä umänien, Grekland m. fl. andra stater, der tet ran tydligt säg hvilka följder utländingensde: ätt att förvärfva egendom fört med sig. bif Utt ett land som England kunde medgifva rihet i sädant fall berodde på detta landsli tällning och den der samlade nationalrikeomen, men till och meå Nordamerikas För-;j nta Stater bade uppställt som vilkor för esittningsrätten af jord, att man skulla lifva nordamerikansk medborgare. Lägelj jet då en stor obillighet uti att den som örvärfvade sig fast egendom i ett land äfren skulle vara bofast derstädes och blifva n landets undersåte. Hvarje land kan bestämma öfver sina Indersätliga förhållanden ut olkrätten, och derföre vo: 5 aget ginge igenom. Förnärvarande, då ssa handeisartiklar i värt land började bliiva egärliga och detta isynnerhet vore fallet ued vär skog samt ekoflingen af denna iczed ulenast inifrån utan äfven och mest utifrån iotade oss med underg sä vore det icke billigt att man vidtoge en sädan åtgärdöf ora den föreslagna. Ha annan omständiget dervidlag. på hvilken uppmärksamheten olifvit väckt, är den attutländingen för fritt verka skog, ocktadt han enligt gällande ag icke har het dertill ntan att han srhöllit K. M:ta tills dertill. En annan oetänklighet i detta ende är de inte sionella förvecklingar, till hvilka skatteskylligheten mäste leda. Det hade blifvit förjut al. uppgifvet avt en firma i London, som i Norrland förtjenar 1!2 million ow året elterjst ierutöfver, blott skattar för 60,000 rår. Om llir nu firman pllägges en mot dess verkliga in-i bl somst svarande skatt, så torde följden blifva att den vägrar att betala, och man kan lätti vo tänka sig att detta skall gifva anledning at ill förvecklingar. Detsamma torde förbål-!on landet bli i ännu högre grad, i fall en ut jon länding köper en skogspark och genom kä förändrad lagstiftning aiverkning ä den un samma förbjudes, såvida icke utsyning före-de sätt. Han kommer dä naturligtvis att klaga uf hos sitt lands regering, och den ekonomiska! or frågan. ehuru, äfven den, af ganska stor vigt, blifver då underordnad den politiska. Det vore sant hvad den ärade ministern för atrikes ärendena anmärkt, att de stater, i hvilkas inre angelägenbeter inblandning skett, i rättsligt hänseende stode lägre än Sverige. Men huru skulle man kunna öfvertyga evt!in mäktigt lands regering, om aw vår lagstift ri ning är sund och god. Vi. komma ännujda ihåg hura svenska staten på Norges vägaar sk fick bedja om förlåtelse derför att engelske so sjövän förolämpat norske tulltjenstemän.!oc Vi ha också förut sett, då det gällde kana-ri liseringen af Lulek elf, att det alls icke varfr värdt att vända sig till engelska domstolar. de Man säger, att den utländska firman skall ha so ett ombud i Sverige, men af detta kan icke j br utkräfvas mera än hvad firmanz egendomar hi härstädes äro värda och dessa kucna t. ex.si vid en fabriksanläggning vara värda vidalpt mindre än firmans förbindelser uppgå till.te Man måste sedan vända sig till utländskaj ni domstolar och då uppstå svära och längva ja riga rättstvister. Det är således nu, dä ut de ländska penningar strömma till, nödigt attjaf vi i tid ordna vära förhöllanden så, att vijvi ba säkerhet för att utländingen uppfyllerde sina förbindelser. Om det skall vara ombud, mäste man ha borgen af svenske män, att alla förpligtelser uppfyllas, utan att man behöfver vända sig till annat än sveaskalja domstolar. Man hade mot föreslaget an-L märkt, att om Sverige autoge en sådan lar,!da skulle fastighetsvärdet falla, men det vorelin icke troligt, då det vore bankerna, som för-:a medlade dessa affärer, Ytterligare hade sagtsur att reciprocitet mot svenska medborgare js skulle af andra länder utöfvas, mena man hade icke hört att emot amerikanska medborgare sådan blefve auvänd. Tal. yrkadelpa följaktligen bifall till utskottets förslag. b Hr Hallenborg yttrade, att säkraste med-de let att berara våra skogar vore att så ordna di lagstiftniogen i sfaeende på dessa, atwt delin blefve skötta antingen svenskar eller utlän-fö dingar egåde dem. Vi lefva nu i en tid dålhä prisen på skogsoch jernverksprodukter sti-) lei git högre än man någonsin väntat. En sä-lgo dan lagstiftning som den föreslagna skullelde förhindra svenska skogsoch jernverksegarepgö att profitera af de :gynnsamma konjunktur lil rerna. Tal. yrkade med anledning deraf bi-fo fall till hr Faxes reservation. — Hr Tor-ta nerhjelm erinrade om att jordbrukets högalvi ståndpankt i Skåne till stor del berodde på atländingars lärdomar och att dessa äfvenlicl skulle bli nyttiga längre upp i landet, sär-de skildt hvad beträffade bergsbruket. Tal. yr-sy kade derföre afslag å utskottets förslag,or hvilket deremot förordades af hrr Geyer och tr: Nordström. Den senare framhöll att denlis som blefve egare till jord principielt borde j til tillhöra det land der jordea vore belägen. Friherre af Ugglas åter ansåg visserligen,!va vtt något borde göras, men att man bordeloc lemna K. M:t mera fritt att bestämma sig afseende på lämpliga åtgärders vidtagande in fallet enligt utskottets och reservantens .. örslag skulle blifva. Tal. yrkade derföre til sterremiss till utskottet. Häruti förenadel?e ig her grefve C. G. Mörner, Faxe och HalVY?! enborg, hvaremot hr Hasselrot yrkade bitallSå ill utskottets förslag, enär den som egerP? ;vensk jord äfven borde vara skyldig att) rara svensk underskte. ko Vid anställd votering beslöts återremiss rit ned 66 röster mot 4, sedan med 37 röster de not 33, som voro för afslag, bifall till utön kottets beslut antagits till koutraproposieft ion. Vi hade redan i lördags tillfälle att i en lel af vär upplaga omförmäla resultatet at då örhandlingarna i kamrarne i lördags mid2 lag rörande hr Wallenbergs motion om inås örande af öppen omröstning i kamrarne. DE emellertid i en annan del af upplagan lessa underättelser icke kunde inflyta, anse ma ri oss böra nämna, att konstitutionsutskot !led ets betänkande, som afstyrkte motionen,! lef i båda kamrarne bifallet, dock först pj; fter ganska lifliga öfverläggningar och gor rerkstälda voteringar, nin I Första kammaren uppträdde, jemte molut? ionären, hr von Koch, grefvarne v. Platen, prc Posse och Beck-Friis, hrr OC. Ekman, Tor-åir rhjelm och Hallenborg yrkande återremiss slu syftning att få motionen bifallen. Hr Ry-wmi lin, som principielt gillade den öppna om-dat östningen inom representationen, kunde jlnärs lock ej gilla den derför af motionären förelagna form och nödgades derför på formella käl yrka bifall till betänkandet, ehuru han för j i en enda punkt instämde i dess motiv. trä ör öfrigt yrkades bifall af hrr v. Geijer v. up; Uhrenheim, Brun, Faxe, gretve C. G. Mör-)en er och hr Nordström, hufvudsakligen på de Cai f utskottet anförda skäl. Voteringen ut tar öll med 76 röster mot 25, som voro förlag terremiss, ma I Andra kammaren uppträdde hr Ehren-) I org och gaf tillkänna, att frågan i konsti-!kan ttionsutskottet skulle fått en annan ute. ltati vet ORM SP BES UN MEM SRA SL USESRENÄg pp