Aftonbladet – 5 maj 1873, sida 2

statens rätt att förfoga öfver de rika adliga klostrens Vallö och Vemmetoftes penningmedel. De motiverade dagordningarna under dessa dagar voro lika många misstroendevota, riktade mot inrikesministern, kultusministern och justitieministern, Vensterns förfarande att med berädt mod afdagataga sina egna lagförslag påminner — för att begagna ett yttrande i DagsTelegrafen — om Saturnus, som uppåt sina egna barn. Meningen med dessa dagordningar var, såsom nämndes, att lägga i dagen den oförsonliga brytningen mellan Folkethingets flertal och .ministeren. Då sinnena nu tycktes tillräckligt förberedda, skred man till en ny åtgärd. Alla de redan afgifna partiela misetroendevota mot ministrarne sammanfördes uti ett omfattande misstroendevotum mot regeringen i dess helhet, framburet uti en adress från Folkethiäget till konungen (antagen i thinget med 55 röster mot 34), deri majoriteten uttalar sin åsigt att något fruktbärande samarbete icke är möjligt mellan Folkethinget och den nuvarande ministeren, Viskola i en följande artikel redogöra för den genom denna adress och dess mottagande af konungen uppkomna politiska ställningen.