Aftonbladet – 29 april 1873, sida 3

post har jag att protestera vexlarna — må jag blott komma ihåg alla! Med dessa ord begaf han sig ned på apoteket och såg sig omkring. Allt var i en follkomlig oreda derstädes. Flaskorna voro öfvertäckta af spindelväf, och råttor kilade af och an bakom dem på byllorna. Han sökte utdraga några lådor, men fann att de sutto fast, och då han slutligen lyckades öppna en, bestod dess innehåll af tvågamla, hoptorkade svampar och en oren tobakspipa, Han nedtog en burk, som bar etiketten Engelskt salt; den var full af snus; en annan, som borde innehålla kanel, hade några bitar blå vitriol. Plåsterspade och pillerkafvel voro nedsmetade med qvarlefvor uti alla färger. I lådan för pillerdosor funnos knappt ett dussin som voro hela, och disken hade en fjerdedels tum djup beläggning at allehanda ämnen ur växtoch mineralriket, segelgarnsstumpar, tobaksaska och glasskärfvor. Tom grep en gammal dammborste och började lugnt städa gamt hvisslade under tiden så muntert att gamle Heale lockades in. Jag gör lite nytta, som ni ger. Ni är då verkligen praktiserande läkare, sir, som mr Headley nyss sagt mig? Ehuru jag visst inte betviflar att det så förhåller sig, tillade han, sedan han samlat allt det lilla mod han egde, för att göra denna fråga. Tagit examen i London, Paris och Glasgow. Ganska lätt att skrifva och förvissa sig om sanningen häraf. Har varit anställd som fattigläkare; har följt ett brasilianskt krigsskepp som läkare. Har varit med om tre kolera-epidemier, två fältfebrar och gula febern mångfaldiga gånger. Har doktorerat skottsår under två krig i Texas, under en revolution i Paris och det Schleswig-Hol