Aftonbladet – 29 april 1873, sida 2

pe SAN BIE VIN PÄRMAR 0 BERVIMEA KK rymme. FREKVENSER Ett i går ankommet telegram meddelar n I resultatet af den heta valstrid, kom seda! några veckor kämpats i Paris mellan an Thängarne af utrikesministern Rmusats oci förre mairen i Lyon Barodets kaudidaturer ÅI strid mot hvad man allmänt väntade hs I vid valet i söndags Barodet geegrat med 180,14: röster, under det Remvusat blott erhöl 1135,407, oaktadt en mängd betydande politisk; I personligheter uttalat sis till förmån för han I valoch oaktadt regeringen på ett oförtydbar I sätt låtit förstå, avt hon i detta val skull 1 se ett godkännande af de grurdsatser, Thier uttalade i sitt senaste budskap. Motpartie låter framhöll, och med skäl, att Remusat I kandidatur vore af officiel natur, och att ma: I redan derför borde förbigå honom, samt at regeriogen genom Barodets val, skulle er hälla en påminnelse om, att. de parisisk: valmännen fordrade tillämpandet af de grund satser, som de omfattade gemensamt mer Barodet, nemligen den nuvarande national församlingens upplösning, allmän amnest och belägringstillståndets upphäfvande sam dessutom införandet af obligatorisk, köst nadsfri och konfessionslös undervisning, om skapande af militärväsendet samt reforme rande af det allmänna beskattningsväsendet Man ansåg så mycket nödvändigare, att ge nom Barodets val uttrycka dessa åsigter som man derigenom ville inlägga en protes mot det system af dagtingan, som Thier: på senare tiden onekligen iakttagit gent emot högerns reaktionära element. : Frår denna synpunkt är sålunda Barodets val a ganska stor betydelse och det skall bli in tressant att se hvilken hållnisg regeringer och Thiers på grund deraf komma att iakt taga — så mycket intressantare som valer i departementen på ett enda undantag nä! visa att befolkningen derstädes hyser samma åsigter som parisarne. I dessa departement ha remligen valen allestädes, med undantag af i Morbihan, utfallit till förmån för; ut preglade republikaner, på de flesta till och med för radikaler af samma åsigter som Ba rodet. I Bouches du Rhöne valdes sålunda radikalen Lockroy, medlem af municipalrå. det i Paris; i Marne Alphonse Picart, pro fezsor i naturvetenskaperne vid fakulteten i Poitiers, avancerad republikan; i departementet Correze radikalen Louis Latrade, f. d. prefekt under Gambettas diktatur; i departementet Jura radikalen Vladimir Gagneur; i departementet Morbihan valdes bonapartisten Bodan, f.d. kejserlig prokurator i Orleans, hvaremot det bonapartistisk-legitimistiska partiets kandidat i Paris, öfverste Stoffel blott erhöll ett jemförelsevis obe: tydligt antal röster. Att döma af de något sväfvande teleerammen blef radikalen Turigay vald i Nievre. Utgåcgen af valet i departementet Loir Cher, der icke mindre än sex republikanska kandidater, men ingen konservativ hade framställt sig, är ännu icke kändt. Om det permanenta cortesutskottets i Spanien upplösning genom ett dekret af regeringen och de händelser, som föregingo denna åtgärd, skrifver Times Madridkorrespondent den 24 dennes: Det var i gär lätt att förutsäga, på grund af tonen hos tidningarna af alla partier och de militära försigtighetsmätt, som vidtogoe, att oordningar skulle komma att ega rum i anledning af det permanenta utskottets sammanträde. Hela staden befann sig i en orolig rörelse, och butiker och teatrar voro stängda. Sammanträdet började kl. 3; hela kabinettet var närvarande utom Figueras och Margall. Diskussionen öppnades af hrr Echegaray och Rivero, som utbredde sig öfver landets tillstånd, nödvändigheten af att de konservative och de radikale delade makten inom republiken äfvensom nödvändigheten af att åter inkalla församlingen och uppskjuta valen till en ny församling. BSeiior Castelar och sefior Salmeron bekämpade deras argumenter; de medgåfvo, att situationen var allvar: sam, ehuru icke så dålig som man utmålat henne, men förklarade, att detta icke var regeringens fel. Ställningen blef ständigt bättre; carlisterne ledo förluster, och disciplinen inom armån var på väg att återställas, hvadan man icke behöfde åter inkalla församlingen eller uppskjuta de nya valen. Regeringen skulle skydda allas rättigheter och öfverlemna afgörandet af allt åt de konstituerande cortes. När diskussionen kommit till denna punkt, tillkännagåfvo ministrarne, att elfva bataljoner af de gamle monarkiske frivillige voro församlade på tjuräktningscirkus och visade en upprorisk håll ing. Setior Castelar påyrkade tolf timmars journering. Utskottet vägrade att gå in värpå och förklarade sin session permanent. Regeringen aflägsnade sig för att öfverlägga, nen återkom icke. Under tiden hade genealkaptenen i Madrid (Pavia) begärt afsked, teneral Socios efterträdde honom. Contreas utnämndes till öfverbefälhafvare för de rivillige. Andra vigtiga militärbefäl öfveremnades åt generalerna Idalgo och Milans le Bosch. De uppröriske frivillige på tjuräktningscirkus sköto på general Contreras. Ian och hans stab sluppo undan med skymfrd, men tre eller fyra oskyldiga personer lefvo dödade och särade. Agitationen ökales mot natten. Artilleriet, civilgardet och le republikanske frivillige uppbådades och jurfäktningscirkas omringades. Detta föriggick utan någon blodsutgjutelse; de upporiske frivillige afväpnades, äfvensom två