Strödda underrättelser. — Landoch folkbeskrifning. Dvergfolk i det inre Afrika. Den bekante resanden dr Schweinfurth har RE med: delat Gesellschaft fir Erdkunde i Berlin sina iakttagelser och sin personliga erfaren het i detta ämne. Vi meddela här en kort redogörelse för hans berättelse: Under sin vistelse vid öfre Nilen lyssnade han många gånger till de halft romantiska, halft realistiska sagor och underbara berättelser, som infödingarne hade att förtälja om Central-Åfrikas sällsamheter; de berättade om Nilens källor, hvilken flod en igt Homeri sång skulle flyta från oceanen; de talade om pygmåerna, hvilkas strid med de högt skränande tranorna redan besjnngits af Homerus; i ett land söder om niamniamstammen skulle de bo, små män af icke mer än tre fots höjd med hvitt skägg, hvilka med stridsöfvad hand jagade elefanter och sålde elfenben till främmande köpmän. Redan Herodotus berättar, att tranorna tåga ända ofvanför de stora sjöarng till pygmeer, söm bo i små kojor, am man också kän vara berättigad att förmöda han på det ställe, der han talar om d. — att omnämner tranorna blott der -vergfolken, nom bekanta ur Ilis? --svY, att de voro hovandrande få, glarne blott ty Schweinfurth såg de Nog af, henlk ott till 20:de breddgraden. bangs ar småsagan följde honom på hela ve OSA, och i beskrifningarne öfver de kanni baliska konungarnes praktfulla hofstat, omnämndes alltid dvergarne, hvilka höllos såsom ett slags hofnarrar. Men först vid mombuttokonungeu Munsas hof lyckades det honom att öfvertyga sig, att dessa dvergar icke voro ett patologiskt fenomen, utan att de utgöra en mängd stammar, hvilkas kroppsstorlek står mycket under det vanliga måttet, En dag skallade högljudt jubel i lägret, och hans folk förde såsom handgripligt förkro psligande af tusenåriga myter in en liten SALIgA, förskrämd karl. Genom gåfvor och vänlig behandling förmåddes han att sätta sig, och han mättes och porträtterades i hast; han uppgaf, att han var chef för en familj, som bodde en half mil ad RE a a EEE Ronan bnteenen