Aftonbladet – 22 april 1873, sida 2

De från Rom ingångna underrättelserna äro af den beskaffenhet, att man i hvilket ögonblick som helst kan vänta budskapet om påfvens död. Ett telegram af den 18 dennes berättade visserligen, att hans helso. tillstånd var något bättre och att han åter kunde jgifva audienser, men senare under rättelser antyda, att en försämring åter in trädt. Att man inom påfvens närmaste om: gifning är beredd på att sjukdomen skall få en dödlig utgång, synes deraf, att man i största hast kallat den med Pius IX jemn årige kardinal Filippe de Angelis till Rom Denne skall, i händelse af påfvens död, utom åtskilliga andra ceremonier, genast sönderbryta hans -miadre sigillriog, den s. k fiskarringen, och provisoriskt öfvertaga re geringen öfver Kyrkostaten, hvilket visser ligen under nuvarande förhållanden blott äl en fiktion. Huru och med hvilken utgång valet af ny päfve kommer att försiggå, är en fråga, som ännu ingen med något an språk på tillförlitlighet kan besvara. Vis serligen är det möjligt, att man omedelbart efter Pius IX:s död skall hafva en ny påfve. Det ligger nemligen icke utom möj: lighetens omräde, att Pias vidtagit några anordningar angående valet af efterträdare, och i betraktande af den tendens attstegra den påfliga makten, som under hans pontifi kat framträdt, kan man icke finna det all deles otänkbart, att han sjelf designerat er efterträdare, en sak på hvilken påfvarne re dan flere gånger tänkt, men som de ännu aldrig utfört, Men något bestämdt faktum. som talar för att valet skall komma att ske på ett extraordinärt sätt, förefinnes icke. Den så mycket omtalade bullan presente cadavere af är 1870 är helt och hål let apokryfisk och berättigar således icke till någon slutsats angående det förestående valet. En annan uppgift, enligt hvilken det nya valet tvärtom skall ega rum så långt bort som möjligt, är af icke mindre problematiskt Hrsprung. Äfven äldre bestämmelser af föregående påtvar angående oregelbundna påfveval kunna icke äberopas såsom något prejudikat för det nu förestående, ty alla desga bestämmelser gälde endast förett en: skildt fall men ingalunda allmänt för framti den. Detta gäller i synnerhet om den ofta omtalade constitutio que potissimum Pius VII af den 6 Februari 1807. Pius VII ville endast vidtaga bestämmelser för den händel se, att efter hans död påfvvalet icke kunde försiggå fritt, Hvad valets frihet denna gång angår, blifver hon så fullständig som någonsin. Paragrafen 6 af italienska ga rantilagen är ett bättre skyddsvärn för denna frihet än som funnits vid de flesta äldre påfveval. Emellertid lefver påfven äppm, Den 12 dennes hetalte Frankrike se Tyskland !4 milliard. Denna händelse till kännagafs i Journal Officiel på ett lika en kelt sätt gom om det gält en noderprefekts utnämning till hederslegionen ja med vida mindre ostentation, ty den kolossala liqvi dationen omtalas blott som er vanlig dags nyhet i tidningens icke officiella afdelving Betalningen egde rum utan att väcka er skugga af rörelse hos parisarne och det bä sta Veviset på, ati den icke kesvärat, är at den försiggått utan att någon vetat något derom. Diskontot har icke stigit. Priser ha icke fallit. Rentes äro noterade fasta I de politiska kretsarne diskuterades hrr Buffets och Grevys respektive förtjenster. eller anstäldes en jemförelse mellan Barode och Remusat -men ingen tänkte på en sådan bagatell som en betalning af 250 mil lioner francs. Men hvarifrån ba då dessö penningar kommit? Hvem hade penningarnsz innestående, innan de öfverlemnades till ty ska regeringen? folie den franska ban kens veckorapport ha icke penningarna kom wit från dess kassahvalf. Två millioner franes är det högsta, som Thiers kan ha uttagit ur franska banken till betalande af de 250 millioner francs, som erlades den 12 dennes. Återstoden har säkerligen befunnit sig hos de kapitalister, hvilka franska re geringen begagnade som agenter vid uppnegotierandet af det stora länet, och det är sannolikt, att de i allt lugn och beqvämlig j hå ha oppgrien Tagnngaran till dr innan 4ö definitivt skylla hetalag, Härnti har mal också orsaken Ull de gtrgeniee af penningar, som på senaste månaderna försiggått från England till Tyskland. Det är sålunda en stor del af dem, som i Tyskland ha deltagit i teckningen i länet, som nu betalt den sisia 4 milligråen, ögh det franska folket slipper tills vidare trycket deraf — tills bördan af de direkta och indirekta skatterna kommer, Emellertid har den hittills ee